– Vad ska du bli när du blir stor, frågar jag.
Det är egentligen en fråga som jag inte vill ställa. Men tillfället är sådant. Sexåringen talar om framtiden, om sin plats i den, om världen och om … ja, allt som faller sexåringen in. Vad kan man tänka om framtiden när man är sex år och varför ställer jag frågor om vad som ska bli av den lille. Nyss har han varit högt uppe i ett äppelträd, spanat ut i världen och samtidigt funderat över hur han kan dricka saft högt uppe bland trädens grenar.
– Jag ska bli forskare, svarar sexåringen.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
