Vikten av samlad förståelse för elever med särskilda behov

More more more

Inte sällan krockar vuxna kring barn med särskilda behov. Inte alla är insatta i arbetet som krävs eller vad individen behöver för att delta och inte bli stigmatiserad som en elev som är ett problem. Den som är den ansvarige för barnets välbefinnande och anpassar situationer i exempelvis skolan måste möta andra vuxna som förstår att det handlar om ett arbete som byggs upp genom relationsskapande och ömsesidigt lärande  och att den vuxne gör anpassningar som krävs för att denna elev ska kunna delta och medverka.Det handlar inte om undantag från regler utan en väg att lära sig om gemenskapen kring och genom dem.

Det kan vara ett långt arbete att få en elev att sitta i matsalen med de andra eleverna och väl där ska personalen inte ta vid och berätta om reglerna eller på något annat sätt göra det svårt för eleven att lära i matsalen. Socialisering och delaktighet kommer inte av sig själv utan genom att man får lära sig och att lära sig är något man får göra stegvis. Barn vill anpassa sig för att delta men vet inte alltid hur man gör eller vad som krävs. Om kraven blir för stora kan barnet slå bak ut och …

Inte sällan har jag, då jag haft elever med särskilda behov, mött vuxna som, trots att jag varit där, sagt till och ibland visat på dörren. Det kan vara någon som reagerar på det eleven säger men som inte har någon aning om orsaken till varför eleven säger som eleven säger. Mitt arbete med inkludering kan därför bli än svårare än vad det behöver vara.

Ett sätt kan vara att ändra våra sätt att samtala om barn som utmanar våra känslor. Låt säga att vi vill säga:

– Du måste säga till x, han gjorde det och det, lyssnade inte när jag sa till, osv…

till att uppfatta situationer och konsultera läraren i frågan och på sikt utmana sina egna sätt att närma sig det man tycker är problematiskt:

– Hur kan jag förstå, vad kan jag göra, hur ska jag förhålla mig …

Ofta tänker jag att vi måste ha en samlad förståelse för elevens skolgång där varje vuxen bidrar till att eleven kan få delta och utvecklas i skolan. Vaktmästarens vänliga ord betyder mer än vad man kan tro, bibliotekariens överseende för det plötsligt högljudda kan möjliggöra för att ett livslångt positivt förhållande både till böcker som till miljön i biblioteken och mattantens vänliga inbjudan till maten betyder att barnet får lära sig att känna sig välkommen och då kunna äta sig mätt tillsammans med elever och lärare.

Hej HOPP!

Anne-Marie

This entry was posted in Anpassning. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>