Nästan skrämmande exakt i tiden:

En text att läsa högt, samtala om och kanske också skriva något kort om hur texten kan begripas i en tid som denna, dvs, om covid-19. Men minns att det kan räcka att högläsa en text och samtala om den. Låt eleverna samtala en-två minut i grupper om två och två. Sammanfatta gärna i helklass. Här är texten:

Smittan var borta och vi kunde gå upp igen. Jag minns att det hade regnat ute, det droppade fortfarande från träden och solen glittrade i vattenpölarna på marken.

Örn och Juno sprang ut och började hoppa och plaska, men själv vågade jag inte. Jag var rädd att smittan fortfarande var kvar.

De vuxna sa att jag inte behövde vara orolig längre, att faran var över, men jag trodde inte på dem. I flera dagar höll jag mig inomhus, satt i fönstret och tittade på när de andre lekte i grästet.

Ni kommer att ångra er, tänkte jag. När ni blir sjuka kommer ni att få se att jag hade rätt.

Men så blev det inte.

Ur Cecilia Lidbecks bok Familjen som Lilla Piratförlaget har gett ut till oss läsare.

Om du vill granska att jag skrivit av korrekt så får du läsa på sidan 105 i boken.

Hej Hopp kära ni,

Anne-Marie Körling

This entry was posted in Källkritik och undervisning, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning and tagged , , . Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.