Det jag mött då jag varit utomlands och i andra skolsystem är hur de förverkligar läroplanens mjukare och mycket svårare tankegångar med kursplanernas innehåll.
Man talar i termer av att
- BYGGA LÄROPLAN!
- VÄVA IN LÄROPLANEN I RELATION TILL ELEVEN
- FÖRVERKLIGA LÄROPLANEN I TID OCH RUM
- ATT SKAPA ETT VERKLIGT INNEHÅLL
Vi talar om att få en läroplan. Denna passivitet vill jag förändra. Vi får ingenting. Vi skapar något av det uppdrag vi har i yrket lärare och detta stora uppdrag ska vi omsätta till verklighet. Vi får ett slags nationellt ramverk där förtroendet för lärarens profession inte får kränkas. Det är alltså vi som bygger den. Det är allt annat än passivitet.
Jag vill yrkesstärka oss i vårt läroplansbyggande. Om vi inte gör det så får vi också ta konsekvenserna av en starkare och mer precis styrning av det man idag förväntar sig av lärarkåren.
Så… hur bygger vi den? Pedagog Stockholm tänker så här!
Jag ser också hur andra skolor i andra länder lägger ned en hel del omsorg om detta byggande. Man inrättar – curriculum advicers, curriculum directors och detta betyder att man inte heller betraktar läroplan och kursplaner som ett tomt dokument – utan ett mycket omfattande sådant. Om jag fick önska mig så ville utveckla mer specifika professioner inom skolan, ex ; läroplansutvecklare!
Läraryrkets profession står i fokus. Vi kanske ska ansvara för att ge yrket ett tydligt ansvarsområde och dagligen annonsera att vi vill, kan och vågar skapa en mångfald av undervisningar. Vi kan! Yes we can!
Förskolan har en ny läroplan! Låt denna sammanlänkas med skolans. Då talar vi om den samlade läroplanen – hela lärotiden! Ett annat grepp. Och självklart – vi har barnkonventionen i ryggen så lek och barns rättigheter finns självklart med som det lärande som naturligtvis också ska integreras i begreppet lärande.
Att förstå uppdraget som ett av någon givet oss det är inte att samspela med modern tid. Vi får ingenting alls. Vi medverkar alla till att omsätta, göra och förverkliga. Och återigen – mångfaldiga lärarnas profession genom att utveckla ofantligt många hur. Då kan vi börja tala om undervisningar och inte om undervisning. Och då kanske vi slutar tala om att vissa elever kan vi inte undervisa. Klart vi kan! Klart vi kan! Om vi har flera sätt så kan vi. Läraryrket ska berika. Inte göra världen mindre, varken elevens inre värld eller den yttre världen.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
