Alla mina lektioner är uppbyggda på samma sätt. Innehållet däremot varierar oändligt. Här är en skriftlig lektion. De flesta är muntliga och gemensamma. Alla får yttra sig och tänka. Alla får bidra och genomföra. Ingen är utanför. Det är hela min omslutande tanke.
Så här tänker jag:
- Jag modellar tydligt hur man ska göra. Eleverna får bygga upp talet genom att bidra med detta. Allt som eleverna kan bidra med ska in i undervisningen.
- Jag modellar högt och tydligt hur jag gör, hur jag tänker och hur jag löser uppgiften.
- Efter att jag har modellat får eleverna ställa frågor, lägga sig i, ge sina synpunkter, argumentera för sina lösningar. Genom att jag modellar hur jag tänker så sätts elevernas tankar också igång. Dessa ska ut i rummet tänker jag. Alltså låter jag eleverna berätta och prata.
- Vi gör några gemensamma modeller utifrån den uppgift vi ska jobba med. Detta brukar leda till att några elever försvinner ut till sina arbeten, de som har förstått får lämna och de som vill ha mer får stanna. Jag modellar tills alla förstår. De som förstår tidigare ska inte sitta kvar och vänta. Vänta försöker jag minimera så långt det är möjligt.
- I arbetsbladet som jag har gjort syns några tal, ett fåtal tal, som eleven ska göra och det på ett papper eller i sin arbetsbok. Det ska synas att det är uträkningar. Hellre mycket skrivet än finskrivet. Det är läroprocessen vi ska titta på. Inte på något fint skrivet. Det ska däremot vara tydligt och lätt att följa. Tanken alltså.
- Därefter följer det moment som är svårast. Kan man och förstår man syns det då man konstruerar egna uppgifter. Detta är mycket svårt. Detta gör jag alltid. Det är också väldigt roligt. Eleverna får friheten att erövra hela lärandet. De ska också lösa sina uppgifter och dela med sig av sina uppgifter till varandra. Många gånger har jag funnit att just i detta moment syns förståelsen eller bristen av den fullt ut. Det är inte farligt om man inte förstår för då undervisar jag igen. Då börjar jag om från punkt ett och så gör vi det hela lite mer tydligt och jag lägger stor omsorg på hur jag presenterar allt igen.
- Alla samlingar kring mig är frivilliga. Kom om du vill ha mer! är anslaget. Ansvaret blir då elevens. Under min omsorg.
Detta är en modell av en hel tanke. Den genomsyrar allt det jag gör. Innehållet kan vara vad som helst. Ja, jag kopplar det till kursplanerna eftersom att jag har mitt uppdrag där.
Hur som helst – det är fokus på lärandet – och det fokuset ställer jag in.
Vad betyder det här för eleverna och lärandet:
- läroprocessen fokuseras
- innehållet blir avgränsat
- samspelet ökar med innehållet
- elevdemokrati i elevens bidrag till undervisningen
- kursplanerelaterat
- mångfaldsundervisningar
- elevens ansvar för sin utbildning
- elevens tillgång till sin utbildning
- elevens rätt att utbilda sig
- möjlighet att utvärdera förståelse
- möjlighet att närvara i lärandet
Pingback: Lärandets relationer – det krävs tango för att två ska dansa tango | Anne-Marie Körling