-
TANKAR FÖR DAGEN P1
KRÖNIKOR
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Om skärmstopp och den viktiga ögonkontakten
Det räcker inte att säga att vi är en läsande skola
Så försvinner elevernas rädsla för att göra fel
Om högläsning på ett främmande språk
På rasten är han kung, i klassrummet ”dum i huvudet”
Livsviktigt med böcker för att barnens fantasi ska flöda fritt
Att banna en bok är att banna ett barn
Vetgirigheten får eleven att låna böcker från översta hyllan
Alla elever lyssnar uppmärksamt trots att de inte förstår ett ord
Läs gärna porträttet i Läraren Här
BÖCKER JAG LÄST dec 2023 aug 2024
Just nu: Tidens smala näs av Sven_Eric Liedman (omläsning) a
Böcker jag läst under januari – aug 2024
- Lagercrantz, Rose och Rebecka (2024) Tre kompisar och en bästis, Bonnier Carlsen
- Lundell, Ulf (2023) Vardagar 9, Wahlström & Widstrand
- Sjögren, Lennart (2024) Regnbågen, Albert Bonnier Förlag
- Nilsonne, Åsa (2024) Fru Gregorius, Natur och Kultur
- Kalmaru, Walter (2023) Det stora sveket, berättelsen om skyddsnätet som inte fanns, Ordfront förlag
- Carlberg, Ingrid (2011) Pillret, Norstedts förlag
- Lundell, Ulf (2024). Vardagar 11, Wahlström & Widstrand
- Kuang, Rebecca F (2024): Yellowface, Albert Bonnier Förlag
- Lunde, Maja (2024): Vindmakaren, Bonnier Carlsen
- Ekerwald, Carl-Göran (2023) Fördelen med att bli gammal, Karneval förlag
- Ekerwald, Carl-Göran (2021): Det som inte finns, Karneval förlag
- Lundell, Ulf (2023): Vardagar 8. Wahlström & Widstrand Förlag.
- Mikosch, Claus (2024): Lilla Buddha söker lycka, Akt Förlag.
- Rushdie, Salman (2024): Kniv. tankar efter ett mordförsök. Albert Bonniers Förlag
- Tyson, Runi (2023): Bildning Fantasi Revolt, Balder Essä.
- Liedman, Sven-Eric (2024): Tidens smala näs, tankar i en vilsegången tid, Albert Bonniers Förlag.
- Gospodinov, Georgi (2024): Tidstillflykt. Esatz
- Lehane, Dennis (2023). Hatets hjärta. Bookmark förlag.
- Tremblay, Lise (2024) Driftens väg. Rámus Förlag
- Wynne, Clive (2019). Hundens kärlek. Natur och Kultur Förlag AB.
- Unge, Christian (2022) En del av allt. Mondial förlag.
- Bergenholtz, Björn.(2024) Katterna som försvann. RabénSjögren Förlag.
- Silberstein, Margit. (2024) Hand i hand med barnen till Treblinka. Berättelsen om Janusz Korczak. Albert Bonnier Förlag AB:
- Lerin, Lars. (2024) En liten konstnär. Natur och Kultur förlag AB.
- Vulovic, Frank Jimmy. (2020) Bokstavskamp. Essäer om läsning, litteratur och klass. Epikosmedia.
- Norlin, David. (2024). Vikarien. Weyler Förlag AB.
- Sarsour, Amer (2024) Medan vi brinner. Norstedts förlag AB
- Pettersson, Lena (2024). Skuldsatt. Om hur obetalda lån blev en lysande affärsidé. Norstedt förlag AB.
- Hilton, Johan (2024). Den sista teaterdirektören, Berättelsen om Benny Fredriksson. NaturKultur förlag AB.
- Tegnell, Anders (2024). Tankar efter en pandemi – och lärdomar inför nästa. Natur och Kultur förlag.
- Collodi, Carlo (1988) Pinocchio.Bonniers Förlag AB.
- Trabucco Zerán, Alia. (2022): Rent hus, Wahlström & Widstrand AB
Böcker jag läser under december 2023:
- Törnqvist, Marit, Sköldpadda och jag, 2023
- Lerin, Lars: Lofoten, 2023
- Kroon, O: Vitsippor och Pissråttor, 2023
- Boyacioglu, D: Daniels bok, 2023
- Unga författare: Skräck. Avsky. 2023
- Nilsson/Eriksson: När vi var ensamma i världen
- Lundgren/Jönsson: Lugo och Lill önskesnön, 2023
- Nutti, E-M: Kaffe med mjölk, 2022
- Rishoi, I H: Historien om Fru Berg, 2011
BÖCKER
Barnböcker utgivna på Rabén & Sjögren
I antologier:
Redaktör för LÄSVÄRLD, En Bok För Alla
- LÄSVÄRLD – Pruttar, bråk och framkalas
- LÄSVÄRLD – Tappade tänder, monster och myror år 6-9
- LÄSVÄRLD – Hajpen, lögnerna och livet
Pedagogisk litteratur
- Pojkars läsning och lärande, 2023
- Väck läslusten i skolan, 2022
-
Senaste blogginläggen:
- Läsa för fred 26/05/2025
- – Jag behöver inte läsa, sa eleven 19/05/2025
- Jag hatar skolan säger plötsligt den vetgirige femåringen 18/05/2025
Kategorier
Arkiv
Korta rader om ett mycket långt läsperspektiv!
Min läsförståelse – giv mig idag
Jag har kunnat läsa i 47 år. Jag lärde mig skolläsa då jag var sju. Jag kunde läsa innan men skolan hade sitt eget sätt att lära mig läsa. Jag ljudade mig fram till bokstäverna och hur de lät. Jag tror det var en viktig sak att göra. Jag minns mitt första riktigt ljudade ord och min nyupptäckta läsförmåga. Jag kunde läsa sssss-oooooo-l. Sol! På skolvis. Innan kunde jag läsa bilden, se strålarna från solen, se själva solen i teckningen.
Jag funderar över läsförmågan. Vi säger att vi kan läsa då vi kan koda av. Jag kan koda av men har fortfarande mycket svårt att förstå exempelvis Skattemyndigheternas språk. Jag kan läsa vad de vill säga men jag kan inte omsätta orden och riktigt förstå meningarna. Jag vet att jag tröttnar snabbt då. Jag vet att texten har något mycket viktigt att säga mig. Men det fungerar inte. Särskilt inte då texten är väldigt liten och nästan som den vore förminskad. Kanske är det jag som känner mig förminskad som läsare. Jag har inte förmågan att läsa och förstå.
Annat är det med det jag ger mig sjutton på att jag ska förstå. Då kan jag återkomma till den texten hur många gånger som helst. Jag kan läsa Lev Vygotskij i flera år. Samma text om och om igen. Jag läser djupare. Jag läser ännu djupare. Jag söker mig in i orden och meningarna. Försöker se vad det som sägs betyder för mig. I mitt djupa inre. Och jag måste återkomma till de texterna som utmanar mig. Jag vill verkligen förstå. Min läsförmåga är av ett helt annat slag då.
Jag kunde läsa som mycket litet barn. Den mest känsliga läsningen var det. Människors ansikten läste jag av. Kroppshållningen hos den och den läste jag av. Jag läste av min mammas röst och min pappas. Jag läste av tanten på bussen. Jag läste av hennes ögon och jag läste av hennes leende. Den läsningen gick ibland inte ihop. Jag litade på ögonens text och såg leendets yta. Jag läste av biljetten jag reste med och som jag fått hålla själv. Jag läste av hålen konduktören hade gjort för att visa att biljetten nu och för alltid var förbrukad. Jag läste av mina händers livslinjer och jag läste in leken där stenarna man kastade upp och fångade på händerna översidor skulle berätta om hur många barn jag skulle få. En gång stannade 20 stenar på handen. Vi skrattade, vi barn som lekte, och löste dilemmat med att ta större stenar för att sia om vår framtid. Jag läste av min mage som kurrade hungrigt. Jag läste av och läste in. Jag kunde läsa. Men inte bokstäver och ord. Men alla bilderböckerna. Dem kunde jag läsa. Också den handkolorerade bilden i familjebibeln där orden var högtravande och väldigt obegripliga. Jag kunde läsa.
Jag satt över böckerna som barn. Det ansågs farligt. Vissa böcker farligare än andra. I tonåren blev vissa böcker så farliga att de diskuterades i TV. Och det var jättefarligt att vara en person som hängde över böckerna. Man kunde bli introvert och få märkliga idéer. Ute skulle man vara. De där farliga böckerna läste jag. Jag läste också på det sätt som kunde räknas till introvert. Men jag upptäckte världar som gjorde mig till resande. Jag reste in och ut i människors liv, till platser jag aldrig besökt, in och ut i världar där en garderobsdörr var porten till det andra. Jag läste mig aldrig in i de vuxnas tankar om det jag läste. Jag stängde den dörren.
Som ung läste jag barnpsykologi. Det har jag fortsatt göra. Och språket har förändrats i dem. Begreppen är tyngre och måste packas upp om och om igen. Min kunskap öppnar upp kunskap. Ibland läser jag och inser att jag inget förstod och jag måste förstå på nytt. Åh denna läsförmåga!
Denna läsförmåga som ständigt utmanas. Hur blir jag någonsin färdig och klar? Givetvis aldrig. Att skolan inte har läsundervisning i alla stadier, i alla ämnen, i alla årskurser, i alla böcker är märkligt. Vi måste betrakta läsning och läsförståelse i ett mycket vidare perspektiv än de första tre åren i skolan. Vi måste, vi kan och vi bör!
Det är i undervisningen texten ska vara! I undervisning och samtal.
Pedagogikens orientering
Pedagogiken bör inte orientera sig mot gårdagen i barnets utveckling utan mot morgondagen!
Lev Vygotskij
och jag tänker:
Se nuet i barnets lärande och morgondagen i undervisningen.
Körlings Ord
Språk, geografi och skolmaten som reseledare
DENNA TERMIN FAR VI FRÅN SVERIGE TILL ANDRA SIDAN JORDEN MED MATEN SOM RESELEDARE!
Den här veckomenyn finns i en skola. Matsedeln håller sig läroplansnära uppdraget att språkutveckla eleverna samt att den också kursplanorienterar sig i samhällskunskap, geografi och hem- och konsumentkunskap:
VECKA 8 VI RESER VIDARE TILL CENTRALAMERIKA OCH KARIBIEN
Måndag På en lastbåt från Florida äter vi lapskojs med rödbetor
Tisdag Vi metar i Panamakanalen och lagar fisk med grillad paprika
Onsdag Kycklinggryta med bönor och ris från Guatemala
Torsdag ”Sopa de frijoles con papas” i El Salvador
Fredag Mexikansk kycklingfajita
Så här kunde några andra matsedlar presentera maten, det går att se att temat är Sveriges landskap:
Onsdag: Vindoftande kycklinggryta med svamp, persiljepotatis och vinbärssyltad morot
Torsdag: Broccoli och potatissoppa med varm scones på vitt fullkorn och färskost
Fredag: Skånsk kalops med inlagda rödbetor och kokt potatis
Måndag: Värmlandskorv med potatismos god senap och saltgurka
Tisdag: Lammgryta från Gotland med rosmarinpotatis
Onsdag: Stekt sillflundra med romröra från Bohuslän, kokt potatis
Torsdag: Husets pannkaka på ägg från Sanda i Haninge. Serveras med bär och keso
Fredag: Pasta med svensk klimatsmart ekoköttfärssås och lökyoghurt (hur ofta ni vill)
Måndag: Blodpudding med honungsglacerade rotfrukter och rårörda lingon
Tisdag: Bruna bönor från öland med stekt fläsk eller falukorv, kokt potatis
Onsdag: Citronstekt lax med ångkokt skivad potatis och dillfilsås
Torsdag: Morotssoppa med potatis och myntadoft eller vegetarisk ärtsoppa, hembakat
Fredag: Viltköttbullar i skogssvampsås från Jämtland med lingon och riven ugnspotatis
Tisdag Renköttsoppa från Lappland med tunnbröd och messmör
Fredag Sambalburgare av recept från vegabaren i Södermanland (Stockholm, Haninge)
Den språkrika skolvardagen
Det är avgjort viktigt att alla som arbetar i skolan tar ansvar för språkutvecklingen. Det är ett av läroplanens nationella mål att varje elev efter sin obligatoriska skolgång, dvs, genomgången grundskola:
* kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
Det är mycket allvarliga ord i läroplanen. För att kunna använda språk måste eleverna få möta språk, dela språk och utveckla sitt språk genom många möten med ämnen, människor, yrkesgrupper och därigenom lära sig om kommunikation.
Jag besökte nyligen en engelsk skola där eleverna hade undervisning om metaforer hämtade ur Georg Orwells 1984. Eleverna förde resonemang kring metaforernas betydelse. Jag frågade en elev vad han tänkte om metaforer och om hur han förstod dem. Han svarade:
– En metafor är en bild av något annat, en omskrivning, som ger oss en annan möjlighet att se det som faktiskt är.
Skolan är en synnerligen god plats att famna begrepp, diskutera innehåll och förståelse, utveckla sitt eget språk i gemenskap med andra, få språk genom möten med andras åsikter, genom läsning och gemensam läsning, genom lärarens undervisning. Genom att texten utmanar oss att tänka. Och om skolans matsedel är språkrik och beskrivande, generös har skolans kök tagit sitt språkansvar och givit maten en vidare innebörd.
Idag serveras dillslungad potatis, farfars favoritkorv, mormors goda senap och mängder av rivna morötter som ursprungligen har odlats på Gotland. Brödet är knäckebrödshårt och smöret är inte skirat utan är i fast form. Mjölken är från korna. De mumsar i sig gräs och ger oss mjölk. Låt maten smaka. Känner du kryddorna? Smaken av timjan?
Vilka skolsamtal vi kunde skapa! Så mycket språk!
London – några fotografier!
Lyhördhet och utmaningar
Det är genom att vara lyhörd för elevens lärande, kunnande och genom att bekräfta som läraren kan utmana i samspel med eleven. Jag tycker om det lyhörda. Det är något nära i ordet, det vilar något av närmande till en någon annan. Det är ett öppet öra mot det som äger rum.