Undervisningsidé och modell för samtal ur en bok

Jag har haft boken i min boktrave. Nu har jag den i mina händer. Boken jag ska göra undervisning ur heter Bänkad och är skriven av Annica Wennström. Utgiven på Raben & Sjögren. 2015 

Det här är en modell. Så här gör jag med all undervisning och har gjort så sedan mycket länge. I början är inte eleverna med, men ge inte upp, så snart de fattar formen och upptäcker hur roligt de är, så fungerar modellen för alla andra texter också. Så här kan man inleda en lektion, till och med varje lektion. Då blir det en mikrolektion. Jag har skrivit om den här lektionen många, många gånger i bloggen. Jag har själv genomfört den sedan 1998.

Jag deltar aktivt under hela lektionen. Undervisningen kräver noggranna förberedelser. Framförallt med frågeställningarna. Hur beskriver jag i ”Undervisningen mellan oss”.

Jag skulle börja med tre ord och en mening.

De tre orden blir:

• läktaren
• träningsplanen
• skymning

Dessa ord skulle eleverna få komponera meningar till. Det skapas i rummet och i gemenskap med varandra, två och två. Jag brukar ge eleverna en minut till detta. Det kan tyckas kort men det räcker. Eleverna lär sig över tid hur de kan förvalta denna minut. Däremot ger jag längre tid för samtalet och delandet av meningar i helklass.

Meningen jag väljer blir:

”Nu stod vi och frös vid träningsplanen bredvid, på avstånd såg läktaren ut som ett dåligt varsel.”

Den meningen ska eleverna få diskutera under en minut. Därefter ska vi gestalta hur det ser ut då vi fryser samt diskutera ordet varsel. Det viktiga är att eleverna får samtala med varandra under en minut för att sedan berätta och delta med hela klassens tankar och synpunkter.

Därefter möter vi hela stycket.

Nu stod vi och frös vid träningsplanen bredvid, på avstånd såg läktaren ut som ett dåligt varsel. Vårkvällens skymning och ödslighet gjorde den spöklik. Inne i klubbstugan hängde fotografier från femtio- och sextiotalet. Då var det folkfest. Nu hördes inga hejaramsor, det åts inte varmkorv eller dracks läsk och jag fick för mig att hela anläggningen egentligen inte var mer än ett minne och en längtan.

Källa: Annica Wennström: Bänkad, Rabén & Sjögren, 2015. s. 5

Jag skulle ställa följande frågor:

• Hur kan man datera fotografier?
• Vad gör att ett fotografi ser gammalt ut?
• När är ödslighet skrämmande? När är den inte det?
• Vad känner berättarjaget?
• Vad är detta för plats?
• Vad tror vi oss veta om platsen?
• Vilken är orten? Staden? Samhället?
• Vad gör att en plats kan förefalla bortglömd?
• Vad betyder maten?
• Vad menas med folkfest?
• Hur skulle man kunna skriva om texten så att det blev en folkfest?
• Vilken läsk kunde man köpa?
• Hur många människor kunde vara på en sådan plats historiskt sett?
• Hur många människor kunde det vara då berättelsen utspelar sig?
• osv …

Jag skulle låta eleverna få undersöka texten två och två. De kommer inte att få alla frågor men jag förbereder mig med många olika och jag skulle ha många, många fler än dessa. Jag skulle även skapa frågor om uppbyggnad, tempus och skiljetecken. Mer om det kan ni läsa i Undervisningen mellan oss.

Källgranska

Har jag skrivit av texten korrekt? Eleverna får läsa utdraget ur boken för att jämföra och eventuellt justera det jag skrivit. Allt för att modella och lära.

Jag brukar också alltid presentera kapitlen. I denna bok är kapitlen följande:

• Omställningar
• Markering
• Passning
• Press
• Mottagning
• Inlägg
• Finta och dribbla
• Understöd
• Två mot en
• Vändning
• Straff
• Mål

De här kapitlen kan också diskuteras. Vad utgör de för bild tillsammans? Behöver de handla om … ? Vad kan det även vara beskrivningar av? Hur kommer det sig att två kapitel avviker från de övriga? På vilket sätt? Varför? Vad berättar kapitlen ihop.

Skriv en mening av varje kapitelord.

Jag modellår med eget skrivande, eller gemensamt för hela klassen. Men det är viktigare att jag visar att jag också skriver. De får gärna ha synpunkter och det är inte nödvändigt att jag skriver korrekt. Därmed modeller jag också att jag är beredd att ändra i texten och att skriva om den. Här är mitt första utkast skulle jag säga:

Jag tyckte inte om omställningar. Det markerar en förändring och jag tål inte att saker och ting ändras. Jag tänkte på det när mamma passade mjölken under frukosten. Jag kände mig pressad av att tänka på den kommande mottagningen. Mottagningen! Jag skulle göra ett inlägg där. Jag fick inte visa utan skulle berätta om hur man fintar och dribblar. Jag kände ett behov av att köpa nya kläder och behövde få mamma att förstå att ge mig en lite ekonomiskt understöd. Då kom pappa och lade sig i och de blev två mot en, jag fick inget bidrag till nya kläder. Jag väntade på en vändning. Den uteblev och alltsammans kändes som ett straff. Jag satt tyst, utan mål i mun.

När vi skapar texter i klassrummet kommer det att bli stor variation kring hur vi använder orden ur Annica Wennströms kapitel. Dessa texter samlar vi sedan ihop och delar med varandra. Det gör vi genom att högläsa det vi skrivit. Allt för att dela och utforska vad vi gör med ord vi fått.

Den här undervisningen berör många aspekter ur läroplanens inledande kapitel samt specifika delar ur kursplanerna. Undersök din undervisning genom kursplanerna och de inledande kapitlen i läroplanen. Du kan låna hela det här inlägget och göra lektion och pröva med eleverna. Kom ihåg att de ska få prata under ledning. Jag har hellre korta samtal än utdragna. En minut kommer vi långt med. Längre blir samtalen om det vi kommer fram till tillsammans. Lycka till!

Om du vill kan jag sända en presentation så du har en modell att göra i klassrummet. Skriv din adress så får du den.