Inleda en lektion: Läs ett stycke ur en bok

Jag har alltid inlett mina lektioner med att högläsa ur böcker. Jag läser korta stycken ur böcker jag själv tycker om eller som eleverna när de förstått att de kan och får förser mig med. Då eleverna väljer ut ett stycke ur en bok gör de något stort, de delar med sig, de funderar över varför just detta stycke ska högläsas, de väljer aktivt själva, de kan berätta om det som står och beskrivs med egna ord. Det är svårt att välja ut högläsningsstycken.

Varje text jag läser berör jag med min röst. Jag högläser. Jag blir också duktig på att högläsa. Istället för att kräva tystnad av mina elever högläser jag. Lektionerna är igång genast. Eleverna säger själva att en lektion ska vara igång inom två till tre minuter. De tar självständigt tid. Jag måste vara förberedd. Och det är jag. Detta har UR I love sprak filmat och filmen bör finnas att se någonstans. Nåväl.

De texter jag läser är många och olika. Ibland läser jag samma text om och om igen. Detta är något vi också kan ägna oss åt, den underbara repetitionen och omläsningen. Vi hör därmed djupare ned i texten. Det är också tryggt att möta en text igen. Vi får inte underskatta den omläsandes glädje. Det finns böcker jag läst om och om igen och jag kan inte säga hur många gånger jag läst om. Jag läste tills jag läst mig mätt. Något i berättelserna behövde bli mitt eller korresponderade med en livsfråga jag hade.

Jag tänker publicera i den takt jag förmår och kan – korta texter att högläsa för lektionsstarter – och under rubriken: 90 sekunders högläsning! Kan det vara något för er?