Skolans som väntrum – var god dröj!

Halloj Anne-Marie!

Sitter i sommarstugan på semesterns sista dagar och läser dina
blogginlägg, ger mig mycket, tack!

Har du läst inlägget om högpresterande elever på NewsMill? Skolan som
intellektuellt väntrum. Intressant tycker jag, du? Hur möter vi dessa?

SKOLAN SOM VÄNTRUM

Ja, det här funderar jag mycket på. Och jag tror att problemet ligger i att undervisningen görs lika för alla. Det finns en hel del att vinna på om man differentierar undervisningen och säger undervisningarna!

I sann Vygotskijs anda så är det lärarens uppdrag att mana utvecklingen i individen. Men jag ser också hur elever drar varandra framåt genom att samtliga får sina innehåll. Det betyder att de som kan engelska och läser ex Harry Potter på engelska kommer att påverka vilja och lärandets horisont för dem som inte ännu är där. Det tråkiga är organisationen som tror att undervisningen är en och samma för varje elev. Det betyder också att undervisningen inte blir elevernas utan stannar som ett ensamt objekt i klassrummet. För en del elever betyder just den undervisningen ingenting. För andra betyder undervisningen anpassning till läraren – och elevens vilja att vara en bra elev. För en del handlar undervisningen inte om något relevant och för andra är den helt enkelt för svår.

Jag har en del lösningar som jag vet har fungerat där jag är och har varit. Men läraren måste känna sig trygg med att överlåta lärandet till eleverna och lita på att undervisningarna faktiskt håller. Jag filar på inlägg som handlar om detta. Om att lita på innehållet och att lägga ribban olika högt.

Vad sägs om att erbjuda elever generella undervisningar ex. kring hur att angripa och förstå en engelsk text men när eleverna ska göra och förverkliga undervisningen i sitt lärande erbjuda texter av flera olika slag, och erbjuda eleven valmöjligheter inom ramarna för det som är uppdraget.

Det betyder att man kopierar upp flera olika texter – men man rangordnar dem inte från lättare till svårare – utan man ger eleven rätten att utmana sig i förhållande till texterna.

Det kan hända att den text som är synbart lätt och liten i sitt omfång är den absolut svåraste. Vi måste utmana såväl form som innehåll, tilltro och elevens samverkan med sitt lärande. Vi är där vi är. Och vi kan göra mångfald av det vi gör.

Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Hinder för lärande, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag. Bokmärk permalänken.

4 svar på Skolans som väntrum – var god dröj!

  1. Plura skriver:

    Jo, de högpresterande har nu för en stund sedan 10.30, 17 augusti givit möjligheten till att via antagningsprov läsa i riksintagna skolor. Så de kan läsa in matematik och naturvetenskap eller humaniora. Alltså inte bara elitklaser för musik och idrott i svensk skola från 2012.

  2. Anne-Marie Körling skriver:

    Jag ser ibland skolans organisation som ett hinder. Vad händer om man gör gränserna för årskurserna lite mer flytande. Att en elev ledigare kan utvecklas i förhållande till sin kunskapsutveckling och ledigare gå vidare i systemet. Kanhända det är en lösning om inte lärare i klassrummen ser möjligheterna i mångfaldshur och undervisningarna. Eleverna och tilltron till lärandet och dess samspel. Jag grubblar. A-M

  3. Plura skriver:

    Dessa eviga hinder. Varför finns det inte en värld som ser ett gränsöverskridandet som en naturlig del av skolan. Plura

  4. Plura skriver:

    Nu har det ändrats, om än taffligt…..

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.