Nollornas läroplan

Nollornas läroplan!

Smaka på orden. Smaka på orden! Hur smakar de?

Våra sätt att presentera skolan tar sig sina uttryck. Jag har i boken Vägen till skriftliga omdömen värnat och vädjat till det språk och de begrepp vi använder i skolan och om skolan. Jag vill ha ett värdigt språkbruk. Måhända är det en utopi att tänka att vårt språk i skolan i sig är en modell för lärandet. Därmed är skolan ansvarig för språket.

Nollornas läroplan är ett sökord som tar någon googlande till min blogg. Jag får orden som någon undrande har skrivit in för att få någon som helst klarhet. I vad vet jag inte men sökorden ger mig magont.

Jag är inte för fenomenet Förskoleklass, låt mig förklara:

Förskoleklassens suveräna roll i ett helt skolsystem

Föreskoleklassen är något mellan förskolan och skolan. Med en endaste liten bokstav har man givit klassen en bestämd form och skapat en suverän liten klass i skolverksamheten. Denna klass har samma läroplan som skolan har  – inte nollornas läroplan – utan läroplan och kursplanerna som kom 1994; Lpo 94 med tillhörande kursplaner. Det är nollornas läroplan.

Det betyder att nollorna har rätt till samma strävansmål som all annan verksamhet i skolan.

och beteckningen Nollorna?

Ja, vad är detta för klass? Vad är det för slags verksamhet? Jag tycker det ligger något mellanrumsaktigt tänkande här. Professionen får ursäkta om jag skriver så. Jag vill inte problematisera en mycket kunnig yrkeskår som arbetar där utan mer se till hur det blir för föräldrar som kommer till skolan med sina barn. Barnen som kommer till skolan med sina föräldrar. Och de kommer inte till skolan fast de är där.

De kommer till förskoleklassen. Denna mellanledsstation i ett helt skolsystem.

Det borde och skulle vara den allra främsta skolpresentationen. Här kommer de nya och de som ska gå i skolan. Barnen kommer med sina hjärtan och viljor in i det lärandet och det viktiga som de tror sig börja – Skolan!

Skolan!

På nya Zeeland är det fest då ett barn börjar skolan. Skolan är en del av den födelsedagspresent ett barn får på sin femårsdag. Då kommer femåringen med mamma och pappa in i en redan fungerande verksamhet, den som redan är i gång, och barnet som avnavlas mammas och pappas händer kliver över tröskeln in i skolans verksamhet och blir elev. Rektor storvälkomnar. Läraren har förberett klassrummet och de som fyllde fem år i december, januari och mars de sitter, står, gör, väntar och välkomnar in den nya femåringen in i klassrummet. Det är fest! Det är något väldigt stort!

Att våga steget!

Nej, Sverige vågar inte ta skolsteget – inte heller  vågar någon säga – att skolan har börjat då du börjar den första dag dag. Det lilla barnet behöver inte en plats att lära sig bli elev på. Barnet behöver sin skola. Barnet behöver sin hela skoltid. Förskolans läroplan ska länkas in i skolans läroplan. Och vad bättre vore. Skolan ska lära sig av förskolans läroplan. Och vice versa.

Att ha kunskap om läroplanernas skillnader och likheter

För låt oss tänka vad det är som händer vid övergångar. Det betyder skillnad. Vad i består denna kursplaneskillnad? Ja, det är en fråga för professionerna som möts. Förskolans läroplan ska korrespondera sin skillnad till skolan och skolan ska undersöka denna skillnad så att eleven med öppna armar kan tas emot. Och – skolan behöver ta lärdom av förskolan.

Nollornas läroplan – Ja, jag ser en förvirring i frågeställningen till Google. Och jag ser vad vilset det blir. Jag tolkar det så. Det finns inga nollor i skolan. Det finns heller ingen läroplan för nollorna. Det finns tre läroplaner och kursplaner för skolformerna. Sexåringarna hamnar mellan två av dem – förskolans och skolans! Och frågorna som bör resas mellan dessa två är frågorna. De frågor som ska vara professionens frågor:

Professionens frågor

  • Vad är skillnaderna mellan läroplanerna?
  • Varför är dessa skillnader och vad betyder det för verksamheterna?
  • Hur ska vi förstå dessa skillnader? Hur ska vi överbrygga dem till förmån för barnet?
  • Var hamnar sexåringen? Vad är den verkliga läroplanen för en sexåring?

Och den frågan jag ställer mig i det tryggaste av alla trygga system:

Är skolan farlig och behöver en inskolning på ett år innan eleven är född, mogen och möjlig att ta klivet in i skolans verksamhet?

  • Hur ser vi på våra viktiga sexåringar?
  • När börjar de i skolan?
  • Hur associerar vi runt ordet nollor?
  • Vad får och är det tillåtet att en liten människa kan innan hon börjar förskoleklass?
  • Är det ok för skolans lärare att förskoleklassens lärare redan presenterat alla bokstäverna och börjat räkna med vikter och mäta ut mattor och hoppa två-steg och leka engelska i lekhörnor?
  • Vad betyder skolans ord, föräldrarnas ord, barnens ord?
  • Vad gör begreppen med oss?

Och hur svarar man på frågan:

När börjar barn i skolan?

I mina tankar börjar de då de börjar i förskolan! Och därmed skickar jag ett blomsterfång till denna verksamhet som jag har förmånen att följa i Haninge Kommun. Det borde vara en svensk utbildningsplats för förskolans pedagogiska uppdukning. För pedagogik är det ut i minsta detalj. Hur ser vi på varandras skolformer? Det är kanske där jag avslutar mina tankar idag.

– Vad är det att skolas in?

Och nollornas läroplan! Mitt språk flämtar till för orden! Det finns inga nollor i mitt system. Det finns en levnadsglad lärande unge!

Hur mottager vi lärandet?

This entry was posted in Barns rättigheter, Läraryrket och lärarrollen, Matematikundervisning, Misstagen, Ordförrådet, Pedagogik, Pedagogiska miljöer, Styrdokumenten, Värdegrunden and tagged , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

One Response to Nollornas läroplan

  1. Morrica says:

    JA!

    Så rätt, språk är viktigt, oerhört viktigt! Hur vi benämner den som för första gången träder över tröskeln in i det lärdomstempel som skolan borde vara placerar personen i verksamheten.

    Nollor… nej, det är ett hemskt uttryck.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *