En läroplan är en plan som ska sättas i verket. Det är inte en hyllvärmare. Det är heller inte ett dokument som värmer hyllor, som har poesidelar, som kan läsas styvmoderligt. Nej, så kan vi inte behandla en läroplan.
Läroplanen ska läsas i sin helhet. Ibland läses den i seperata delar. Om man exempelvis undervisar i historia så kan det ibland vara en enkel sak att läsa bara det stycke som handlar om historia. I värsta fall läser man också bara det som handlar om den egna årskursen, och ställer sig frågande varför det inte mer exakt står vad elever ska kunna i årskurs fem. Ibland läser man bara det som behövs för att man ska kunna undervisa i sin klass. Det blir en aning för enkelt att läsa läroplan och kursplan så.
Kursplanernas progression: Låt oss titta på hur kursplanerna verkar för en progression. Låt oss titta på ämnet Matematik (Lgr 11, s.63). Jag väljer att titta på progressionen kring ett av objekten under rubriken ”Taluppfattning och tals användning” där väljer jag innehållet:
- Rimlighetsbedömning vid enkla berätkningar och uppskattningar (innehåll som eleverna ska få möta, pröva, lära och få ta del av genom undervisningar i årskurs 1-3)
Då tittar vi vidare under samma rubrik för ”Taluppfattning och tals användning” i årskurs 4-6 (Lgr 11, s. 64):
- Rimlighetsbedömning vid uppskattning och beräkningar i vardagliga situationer.
För att slutligen i årskurs 7-9 under samma rubrik ”Taluppfattning och tals användning” möta innehållet:
- Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden (Lgr 11, s. 66)
KUNSKAPSKRAVEN
Vi kan titta i kuskapskraven för ämnet. Var återkommer nu detta lärobjekt och hur beskrivs kunskaperna? Jag hämtar i kunskapskraven dessa meningar:
- Välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan …
- … anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa … (Betyget A, Lgr 11, s. 71)
- om resultatens rimlighet (betyget C, Lgr 11 s. 70)
Inte eleverna som ska kunna – utan lärarna som ska undervisa: Vad som lämnas fritt är lärarens/arbetslagen/skolans/undervisningen och elevernas omsättande av innehållet till lärande och förståelse. Hur vi gör är inte reglerat att kursplanerna. I kursplanerna syns att vi ska göra, utveckla och undervisa. I Lgr 11 inledande text syns övergripande HUR. Hur arbetsformerna ska vara demokratiska, hur vi lärare ska möta elever, hur vi ska verka för demokratiuppdraget och den här listan av hur kan vi göra mycket lång. Läroplanens inledande text omsluter också samtlig personal. Den är ingen poesitext med andra ord. Den ska göras verklig. Vad vi inte ska göra är att isolera oss till vårt ämnes lilla del av hela skolarbetet. Vi ska heller inte läsa innehållet i kursplanerna som att eleverna ska kunna – det står inte så. I kursplanerna står att:
- Undervisningen i ämnet x ska syfta till …
- Undervisningen ska bidra till att eleverna …
- Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att …
- Undervisningen ska bidra till att eleverna ..
- Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att …
- Genom undervisningen i ämnet x ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla …
Och i Lgr 11 inledande läroplanstext står det övergripande målet: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
- kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet
Reflektion och funderingar: Det tål då att tänkas på vad matematiskt tänkande är och vad vidare studier innebär och vad man behöver för att verka i sitt vardagsliv för att förstå räntor, marginaler och skattning. Att matematikämnet därigenom också tangerar andra ämnen syns mig självklart. Om detta har jag skrivit ett annat inlägg. Hänvisar dit.
Här är om progressionen i skrivundervisningen, kursplanen i svenska.