Framgångarna i skolan

  • Framgångsrika lärare är modeller för andra lärare i skolan
  • riktade kompetensutvecklingar
  • höga förväntningar
  • man har koll på varje elev och dess kunskapsutveckling
  • relationerna på arbetsplatsen och värdegrundsarbete
  • inkluderande syn
  • god elevhälsa
  • samsyn kring mål

Detta i Dagens Nyheter! Jag tänker:

1) Modellande lärare för andra lärare:

En mycket stor kompetens ligger hos varje lärare i en skola. Jag skulle önska att den kompetensen lyftes fram och att vi inom alla lärarkårer utvecklande en antijantelag… där alla bidrar med det som fungerar och därmed får utveckla sin profession i gemenskap med andra lärare. Jag tänker mig att lärare åskådliggör något de gjort bra, visar upp det, bjuder in varandra till undervisningar och håller små föredrag om 3 till 8 minuter med verklighetsförankrade klassrumsnära arbeten.

2) Riktad kompetensutveckling

Kompetensutveckling måste samordnas och göras till en vi-sak. Det är mycket svårt för en lärare att kompetensutveckla sig om ingen annan i skolan gör det inom samma område. Då man kompetensutvecklar ska detta också lyftas fram – gärna i den modell jag visade för den modellande lärare. Man måste få berätta. Som den berättande ska man då få lyfta fram det man utvecklat och de tankar den kompetensutveckling har skapat. Jag kan också tänka mig att man mer aktivt beslutar sig för att kompetensutveckla hela personalen genom exempelvis litteraturstudier sammankopplat till goda pedagogiska frågor som kopplas just till den verksamhet man är i.

3) Höga förväntningar.

Skolan ska vara en plats för förväntningar. Det är ett upplyftande perspektiv. Eleverna har rätt att förvänta sig saker av skolan, skolan ska ha höga förväntningar på sin verksamhet. Det blir inga visioner om inte förväntningarna är höga. Jag befinner mig nu i en skolsituation där jag anar att förväntningarna är stora… och det känns utmanande och spännande, hoppfullt och meningsfullt.Förväntningar är positiva. Energigivande.

4) Koll på elevernas kunskapsutveckling och givetvis den hela individen som kallas elev

Det är avgjort viktigt att lärare tillsammans med eleven har god kännedom om hur eleven deltar, förstår, utvecklas och ingår i skolan, klassen och ämnet. Kunskapsutvecklingen ska givetvis vara ett gemensamt fokus och ett gemensamt uppdrag för oss alla i skolan. Jag strävar efter att dokumentera det mesta kring mina elever, utvecklar ständigt nya former och låter mina elever förstå hur de kan utvecklas, vad de ska utvecka och hur vi tillsammans kan utvärdera det. Skolan handlar om att få utmaningar och våga låta sig utmanas.

5) Värdegrunden

Då jag var i en annan världsdel och studerade skolfrågor deltog jag varje dag i ett samtal där lärarens rätt att undervisa var en huvudfråga och det tillsammans med elevens rätt att lära. Nu får inte detta förstås som att läraren ska ha kadaverdiciplin, för det handlar det inte om, utan det handlar om att förutsättningarna är de rätta, att läraren har skapat möjligheter för sin undervisning och att eleverna också kan ingå, påverka och utveckla lärandet i gemenskap med läraren. Rättigheter handlar om gemenskaper och dessa ska utvecklas tillsammans. Jag funderar alltid över min kunskapssyn, den problematiserar jag dagligen, samt min människosyn – och den prövas ständigt, och ska prövas ständigt, och jag finner att den största prövningen, ansvaret syns och verkar ju närmare eleven jag kommer. ELevens rätt i skolan är mitt uppdrag.

6) Inkluderande synsätt

Detta måste väl ändå vara en självklarhet. Det råder skolplikt. Ett ord jag tycker låter så tvingande. Men om man har skolplikt så betyder det att skolan och undervisningen är för alla. Inkluderingen ingår liksom i det begreppet tänker jag.

Inkludering är för mig:

  • inkludering i gemenskapen
  • inkluderingen i förståelsen
  • inkluderingen i texterna
  • inkluderingen i organisationen
  • inkluderingen i arbetssätt
  • inkludering i det fysiska rummet
  • inkluderingen i kunskapsområden
  • listan kan nog göras långt mycket längre…

7) Elevhälsa

Klart att det ska vara många vuxna med olika kompetenser kring barn som växer upp. It takes a village to bring up a child…

8 ) Samsyn kring mål

Vi har en kursplan… läroplan. Det är huvuduppdraget som syns i dem. Därtill hör Barnkonventionen och skollagarna. Det är många saker en skola ska omvandla till verklighet för eleverna. Mål är förstås i flera nivåer och för olika syften. Men övergripande är just dessa dokument. I dem syns elevernas rättigheter. Frågor som berör lärande och omsättande är utvecklande. Skolan ska vara stadd i den rörelsen. Personligen har jag en vision om några mål som jag kämpar för:

  • ett medvetet lärarspråk
  • att lärare bär med sig läroplan, kursplan och barnkonvention istället för lärarkalendern
  • att de pedagogiska texterna är i dialog med oss lärar; TED talks, forskning, vardagsnära lärarreflektioner, utvärderingar, nytänk och ett stort gensvar på de texter som eleverna är i, verkar för och ingår i utanför skolan, och med dessa texter avser jag – interaktiva spel, film, nätet och annat som eleven kommunicerar med och i
  • samt att elevernas röster ingår i processerna och tas på allvar.
  • att eleverna inkluderas i bedömningar och har full insyn i mål och hur de bedöms och efter vad.
  • att skolan ser sitt samspel med yttervärlden
  • att rätt – och felkulturen blir en gårdagens historia och där framtiden är mer vidsynt och öppen

DÅ DESSA ÄR I PUNKTFORM riskerar de att läsas utifrån en slags värdering. Jag värderar inte. Något måste stå först. Jag önskar annars att jag kunde fortsätta skriva i en jämn mening som fortsatte i det oändliga. För att ingen skulle kunna tänka – aha… hon sätter detta först… för det gör jag inte.

Anne-Marie

This entry was posted in Värdegrunden and tagged , , . Bookmark the permalink.

3 Responses to Framgångarna i skolan

  1. Plura says:

    Vilket manifest!

    Detta skulle behövas spikas upp på lärahögskolans utbildning för kommande generationer lärare. Spikas upp i kollegierummet. Spikas upp i expeditionen på skolan. Spikas upp i klassrummet. Spikas upp i skolnämndes möteslokal.

    Körlings manifest spikat på samma sätt som Luthers spikades upp på kyrkporten en gång i tiden.

    Bra att du spikat upp det på bloggen.

  2. Anne-Marie says:

    Ha, ha, körlings teser och Luther. Jag gläds åt att Luther faktiskt inte var den torrboll som han blivit och syns som. Han hade så mycket humor. Dessutom var han modig, tänker jag. Jag tänker mest utifrån elevernas perspektiv och rättigheter. Du stöttar mig, det behöver jag! Tusen tack Plura, det värmer! Anne-Marie

  3. Plura says:

    Nej någon torrboll var han inte, utan en glad skit, som någon har sagt. Det var Celvin som var torrbollen av de religiösa tänkarna.

    Håll tillgodo.

    Jag använder mycket från din underbara bok om bedömningar när jag kör kurser, som i veckan på Gotland och här i Stockholm. Sätter en del huvudbry hos skolfolket när man börjar raljera kring summativ och formativ bedömning. Inte helt solklart där ute.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.