Läxor ska vara bekräftande

Postat den 2011-11-25 av Anne-Marie Körling

Jag går och grubblar på läxor. Då jag har utbildat mig vid skolor utomlands har jag sett hur man konstruerar läxor som är bekräftande och avser att bygga broar, goda och hållbara, mellan hem och skola. Om läxorna ska kompensera för att eleven inte lärt sig i skolan och föräldern måste agera pedagoger tycker jag vi realiserar ut läraryrket. Det är i skolan lärandet ska äga rum. Föräldrarna ska få veta och uppleva att barn lär sig. Inte tvärtom.


Inlägg som berör samma teman:

  1. Läxan blir bakläxa – ge hellre läruppdrag
  2. Läxor ger fel bild av skolans arbete
  3. Läxor, en förnyad repris!
Det här inlägget postades i Barns rättigheter och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Läxor ska vara bekräftande

  1. Lilian skriver:
    2011-11-25 kl. 7:11 e m

    Kloka ord! Skolan skall, elever och föräldrar kan.

    Du har med flera viktiga delar, trygga föräldrar med tilltro till skolans arbete är en viktig framgångsfaktor.

    Skolan skall vara likvärdig, då kan inte lärandet vara beroende av föräldrars förmåga och möjlighet att arbeta med sina barn. Vi behöver diskutera läxor – vilket syfte de har och vad som är utvecklande läxor.

  2. Maria skriver:
    2011-11-26 kl. 7:00 e m

    Jag tror också att det är viktigt att tänka igenom läxor, så att de inte blir beroende av att föräldrar finns till hjälp. En lärare jag känner bjöd in elever och föräldrar till en diskussion om vilken typ av läxor de ansåg vara värdefulla, efter att elever på elevråd hade fört fram att de inte ville ha så mycket läxor. Svaret från elever och föräldrar blev till sist (enligt mitt minne): kluringfrågor i matte, skapande uppgifter (t.ex. fantasiblommor i 3D där angivna växtdelar skulle ingå), NO-laborationer och engelska glosor. Så blev det också, färre och roligare läxor, i en skola som annars har som tradition att ge en läxa till varje dag. Och så blev det exempel på demokratiskt beslutsfattande.

    Kanske kan läxor finnas för att väcka tankar om något som undervisning ska handla om, elever kunde få lite olika frågor och sedan delge varandra svar de fått och sina egna teorier. Ska man t.ex. behandla vattnets kretslopp kanske en läxa kunde vara att fråga 2-3 personer utanför skolan om

    *Hur tror du att det kan komma sig att vattnet i Niagarafallen inte tar slut?
    *Hur mycket tror du att Stockholm kan växa innan Mälaren torrläggs?
    *Vad tror du att det beror på att det är mindre salt i Östersjöns vatten än i Atlantens?
    *Om alla floder rinner ut i haven. Hur tror du att det kommer sig att de inte svämmar över?
    *Hur tror du att det kommer sig att just Bergen i Norge är Europas regnigaste stad?
    *I Asien bor det mest folk där det regnar som mest. Varför tror du att det är så?
    *Var tror du våra svenska älvar kommer ifrån?

    Jag tror att frågorna skulle kunna väcka nyfikenhet inför undervisning om vattnets kretslopp. Senare i undervisning kan elever få formulera på vilket sätt frågorna kan ha samband med varandra. De kan också fundera på om de svar som undervisning ger på frågorna kan generaliseras eller hur de kan jämföras med andra platser på jorden. Hur väl stämde deras egna och intervjupersonernas teorier överens med hur vattnets kretslopp fungerar?

    Ja, det var några tankar från en lärarstudent./ maria

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.