Det elevnära och det eleven inte vet något om

Körling fotograferar 2007

Spännvidden mellan det eleven vet och kan något om och det eleven inte vet eller kan något som funderar jag ofta på. Det elevnära som kan betyda att eleven kan något om det undervisningen ska beröra men också det som blir elevnära genom undervisning om något eleven inte kan något om alls.

Det elevnära måste betyda att eleven blir berörs, upplever motivation, frågar och vill veta mer. Att visa att något finns utanför det eleven vet och kan är att utmana. Exempelvis högläser jag böcker elever aldrig någonsin själva skulle välja. Dessa böckers texter är alltså inga eleverna själva kan läsa. Det är när jag högläser som de blir och kan göras elevnära. Om jag fyller i med förklarande ord under min läsning verkar jag för det elevnära. Texten går att förstå. Om jag sedan låter eleverna tala om det jag högläst, berätta om sina tankar så verkar jag för det elevnära perspektivet. Om jag också låter eleverna smaka på orden och meningarna i boken får eleven göra språket till sitt och därmed blir det elevnära.

Jag brukar undervisa ur texter, göra texter synliga på tavlan, och låta eleverna tänka, fråga och utveckla sitt språk genom dem. Till en början är texten främmande. Genom undervisningen flyttar texterna närmare eleven. Det elevnära begreppet kan vi vända och vrida på. Det elevnära perspektivet, den att vara nära sina elevers lärande, är lärarens uppgift. Att utmana är lärandets.

This entry was posted in Föreläsningar jag ger, Högläsning, Kommunikationen, Lärarens språk, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning. Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>