Några av mina tweets om läsning och undervisning

TWEETS OM LÄSNING OCH UNDERVISNINGEN

Begrepp är äventyr. Man vet aldrig vad som väntar då man börjat öppna dem. En hel värld. Simsalabim!

Om språket fattas mig. Om känslorna är för stora och orden för små. Då öppnar jag böckerna, dikterna, som plåster och rymd är de.

Att närma sig dikten på lekfullt sätt. Värm upp med att ”krossa bokstävlarna och gäspa vokaler!” Så leker jag.

Att undervisa om text är att förbereda sig genom att läsa in sig, ställa sig frågande och undra vilka frågor som utmanar eleverna att tänka.

”… att nya metoder prövas och utvecklas.” Som jag kan gilla de här raderna. Som jag kan känna pedagogisk rymd.

Läsundervisning måste betyda att läraren läser igenom det eleverna ska lära ur och det undervisningen ska ge dem. Ett möte innan mötet.

Vill vi ha demokrati? Då ger vi eleverna textundervisning på varenda lektion. Granska, fråga, undersöka, förstå, utforska, lära – all text.

Mina undervisningstexter är belamrade med frågor, frågor, frågor och ur dem skapar jag undervisning. Jag söker frågor att öppna texten med.

Orden går tillsammans. En elev berättar om hur man skapar en mening.

Begrepp i klassrummet; repellera, attrahera, magnet, kompass. Skolan är en sådan plats! Ordrik. Heja Skolan!

Språket är en kontaktyta. Ju större språk ju större kontaktmöjligheter.

Innan diagnoserna ställs; Undersök läsförmågan, gör en pedagogisk kartläggning över hur eleven kan läsa och förstå. En noggrann.

Kräv inte bättre ordförråd än eleven har. Undervisa: Ge ett större ordförråd genom att lägga till, uttrycka på annat sätt, hög-och medläsa.

Jag högläste alla mina elevers texter högt, som högläsning. Med min röst kunde jag återge också deras texter. Det mötet. Den bekräftelsen.

Jag läser en bok om myror. En elev kommer förbi och säger; Läser du en bok om myror. Sen pratar vi om myror.

En mamma fick förklara för sin son om luciatåget. Barnet förstod det som att han skulle vara lokförare. Detta med ord. Detta med hur förstå?

Då du högläser i skolan ha med dig fem böcker som påminner om den bok du läser eller några andra titlar av samma författare.

Jag förstår inte allt jag läser. Det hindrar mig inte från att läsa. Om vi säger att vi måste förstå är risken stor att vi inte vågar läsa.

Känslan av rymd; att något vi tidigare inte kunde beskriva i ord, något vi saknade ord för. är beskrivet i ord.

FRÅGOR: Vem vill du vara i berättelsen? Vem vill du förstå bättre? Vem tycker du ska få större plats? Vad berättas om personer? Varför då?

Vi ska inte bara lära oss att förstå texter utan undersöka hur de stökar till det för oss, gör oss till tänkare, gör oss kreativa.

Det finns ingen text som det inte går att undervisa om/i. Även texter vi inte begriper ett ord av. Och texter vi begriper vartenda ord av.

Vill man utveckla sitt kontaktnät – gå till ett bibliotek – där står författare sida vid sida och väntar på att läsaren öppnar äventyren.

Läslyft görs av läraren. Detta läslyft påverkar elevens läslyft. Lärarens medvetenhet, nyfikenhet gör läsningen till undervisningens lyft.

Rektors högläsning för personalen lyfte texten ut i undervisningen. Ledarskapsläsning kallar jag det för.

Att läsa mellan raderna säger vi. Jag har myntat begreppet och aktiviteten: Att fantisera mellan raderna!

Det här inlägget postades i Litteratur och läsning. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.