Lektion: Textsamtal tre meningar om brev

Detta korta stycke skulle jag skapa samtal kring:

”Och så gav han henne breven från Lisl och Pepi. En hög med 368 brev från år 1939. En annan med 117 brev från 1940. Endast 3 brev från 1941, men 35 från året därpå.”

Elisabeth Åsbrink; Och i Wienerwald står träden kvar, 2011, Natur och Kultur

Så här skulle jag förbereda lektionen:

  • högläsa texten för mig själv och en kollega
  • höra vad kollegan tänker om det jag läst
  • skriva ned de frågor som uppkommer genom vårt samtal
  • skapa frågor som bjuder in eleverna att påverka texten; ex vad vill du ändra på? Hur skulle du vilja formulera dig runt samma innehåll? Ordval? Meningsuppbyggnad?
  • skapa frågor som bjuder in eleverna att tänka på textens kontext; Varför skriver man om antalet brev? Vad är det som berättas genom den här meningen? Antalet brev berättar vad?
  • skapa frågor som bjuder in eleverna att tänka om breven och kommunikationen; Hur kommer det sig att man sparar brev? Vilka brev sparar man? Hur skickas brev?
  • skapa frågor som bjuder in eleverna att tänka om mottagaren av breven; vem får breven? Varför är de viktiga? Vilket band kan avsändare och mottagare ha?
  • Namnen Lisl och Pepi? Vilka är de? Vad berättar namnen?

Jag förbereder mig alltid med frågor. Det är min LPP. Inte vad eleverna ska göra utan vad min lektion ska möjliggöra. Frågorna är mycket viktiga. Frågorna gör det möjligt för eleverna att inkluderas i samtalen, ska vara konstruerade så att samtalet är tillåtande och elevernas egna tankar och erfarenheter aktiveras. Jag skulle avsluta lektionen med att läsa ett av dessa brev:

15 mars 1939

I dag blev vi besvikna och ledsna eftersom det inte kom någon post, men vi hoppas att det kanske kommer senare. Förresten fick inte heller fru Edlauer brev från sin son, det vill säga – det beror antagligen mer på posten. Jag vet ju inte heller om du får våra brev så direkt. 

För ögonblicket är det nämligen återigen spänningar mellan Tjeckoslovakien och Tyskland – kanske har ni hört om det där ute också – och enligt brevbäraren går inte tågen lika regelbundet som förut ( … ) Hoppas bara att allt går över och att vi kan fortsätta stå i obruten kontakt. ( … )

Detta brev skulle jag högläsa och samtidigt visa upp i skrift på whiteboard. Eleverna skulle också få högläsa det. Därefter skulle jag låta samtalet uppstå genom det eleverna tänker. Textsamtalet genom detta brev kan jag låta vila. Däremot lyfter jag upp tre ord:

  • brevbärare

  • regelbundet

  • spänningar

Ord och begrepp som eleverna ska få utveckla meningar kring. Muntliga meningar som kan delas mellan klasskamrater (se blogginlägg om tre begrepp och en mening.). En mening skulle jag också lyfta fram och den skulle eleverna få diskutera ur en historisk aspekt och en nutida, dvs hur höll vi kontakt förr och hur gör vi idag:

… att vi kan fortsätta att stå i obruten kontakt.

s. 138

Lektionen är lärande och språkutvecklande. Lärarens förhållningssätt är lyssnande och närvarande. Eleverna ska genom undervisningen få ordet, pröva sina ställningstagande, utveckla språket och få tillgång till litteratur. Jag fortsätter att ställa frågor mellan meningarna.

Och mellan meningarna kommer jag utforska dessa frågor:

”Och så gav han henne breven från Lisl och Pepi.”

  • Gan och henne – vad är det som sker i meningen, mellan vem?
  • Vilka namn finns?
  • Vad berättar namnen?
  • När äger det här rum?
  • Gamla brev – varför sparas de?
  • Varför läser man gamla brev?

”En hög med 368 brev från år 1939.”

  • Vad menas med en hög?
  • Antalet brev?
  • Vad säger antalet brev?
  • Hur många dagar har ett år?
  • Varför skriver man så många brev?
  • Till vem skriver man dessa brev?
  • Årtalet 1939. Vad vet vi om detta årtal?
  • Varför anger man ett årtal?
  • Andra världskriget. Hur sände man brev då?

”En annan med 117 brev från 1940.”

  • Om vi vill bygga ut meningen, hur gör vi det?
  • Vilka ord gör att meningen kan stå för sig själv?
  • Vad kan vi låna från den tidigare meningen?
  • Antalet brev är färre. Varför är de färre än det tidigare året?
  • Varför anger man antalet brev så korrekt?
  • Året 1940. Vad hände i Europa då?
  • Om man skriver brev till en nära och kär vad vill man berätta, kan man berätta?
  • Hur skickas ett brev från ett förintelseläger?
  • Om man är fängslad – hur skickas brev då?

”Endast 3 brev från 1941, men 35 från året därpå.”

  • Ordet ”endast”. Vad gör detta ord med betydelsen i meningen?
  • Skillnaden mellan antal brev de övriga åren – hur stor är den?
  • Vad gör att breven är färre?
  • Vad vet vi om året 1941?
  • Pepi och Lisl är avsändarna till breven. Vad vet vi om Pepi och Lisl? Vad säger det om deras situation? Hur får man tag i papper och penna? Vikten av papper och penna och brevbärare?
  • Året därpå ökar antalet brev från Pepi och Lisl. Varför då? Hur kommer det sig? Vad kan ha hänt?
  • Vad säger årtalen och breven oss?
  • Vad berättas genom dessa meningar?
  • Hur förstår vi antalet brev kopplat till årtalen?

Källa: Elisabeth Åsbrink; Och i Wienderwald står träden kvar, 2011, Natur och Kultur

This entry was posted in Boken i undervisningen, Textsamtal and tagged , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *