Fotograferade en smörgås. Den gjordes med omsorg av en femåring. Skinkan lades om fyra gånger. Paprikan likaså. Jag fotograferade och barnet bad att få titta på fotografiet av smörgåsen. Sen rättades paprikabiten till igen. Något hände i mig. Något långsamt. Något som tar tid. Och jag lade min vuxenhet åt sidan och gjorde mig en smörgås. Tre gånger lade jag om skinkan. Två gånger såg jag till att paprikan låg där den skulle.
Fotograferade ett glas mjölk. På begäran av en liten treåring. Sen tittade vi på fotografiet. Sen tittade vi på mjölkglaset. Treåringen skrattade och frågade vems mjölk det var på fotografiet.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
