Miss Bedöma är en fröken som bedömer. Missbedöma är en bedömning som inte blev korrekt.
Jag leker med orden men jag är i själva verket mycket allvarlig:
Så länge vi bedömer själva processen och produktionen är det väl en sak att bedöma felaktigt, men då vi bedömer personen som gjort, processat och producerat så är det en helt annan sak. För det vi har att bedöma det handlar om det som eleven presterat – ex. själva skrivandet kring det fokus vi lärare har givit och i relation till syfte och strävansmål.
Om vi bedömer något utanför eleven kan eleven också påpeka, ingå och utveckla lärarens förståelse för hur eleven gjort, tänkt, processat, förstått uppgiften, tänkt kring den. Men då läraren bedömer eleven blir det lätt något helt annat, då måste eleven upprätta försvar och strategier för att möta dessa bedömningar. Och det är nog helt rätt och väldigt mänskligt att göra det.
Så Miss Bedöma har väldigt många utvecklingssaker att fundera på då det gäller bedömningar. För missbedömningar kan leda till missaktning, missanpassning, misslyckanden, missförhållanden, missförstånd, misshumör, misshällighet (störning i pågående samverkan), missiv (följebrev till översänt dokument), misskund (medkänsla som leder till mildare behandling – trots att den inte behövs utan mer kränker tänker jag), missledande, misslynt, missmod, missnöje, missräkningar (ej infriade förhoppningar som grusas hos andra som ska bedöma).
Så om omdömen, bedömningar ska verka stärkande, framtidsutsiktande bör vi lärare fundera på vad vi bedömer och i relation till vad, varför, hur, när och inkludera vem, alltså eleven.
Anne-Marie
Här visar jag mina tankegångar – hur jag gör då jag bedömer.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Klockrent!
Åter en klockren analys. Du kanske skulle skapa utbildningen för de nya lärarutbildningarna i undervisningsvetenskap som kommer med den nya propen som lades på riksdagens bord i torsdags. Plura
Åh ni båda uppmuntrare – det värmer mitt pedagogiska hjärta idag. Tycker så mycket om er uppmuntran då jag driver frågorna av detta slag. A-M
Detta är en otroligt viktig fråga och jag kan som lärare tycka att det är självklart. Men tyvärr är det inte det utan jag måste ha det i åtanke dagligen, i det mesta jag gör i mitt arbete.
Bara en sån sak som att formulera sig inför mentorssamtal och liknande. Fortfarande ser jag t.ex. bedömningar som ”Du ligger på VG” istället för ”Det du lämnat in ligger på VG”. Å andra sidan handlar många bedömningar också om att vara duktig, som att allt som har betydelse är det eleven gör – inte vem eleven är eller vad eleven fått ut av arbetet, hur eleven utvecklats.
Jag tror också att många elever har den bilden av skolan, att de bara är någon om de får bra betyg. Det är där kampen ligger för oss lärare. Att lyfta eleven som individ, oavsett betyg och mätbara kunskaper. Och det kan börja med något så enkelt som att hälsa på elever i korridoren/på skolgården, att se dem även när de inte tänker svara på mina frågor eller göra mina uppgifter.
Pingback: Bedömningar – Exempel – så här tänker jag « Anne-Marie Körling
Pingback: Om missbedömningar och vad vi inte får bedöma… « Lärande bedömning