Det vi känner igen och det vi förstår oss på

P1280743

Vi är vår kultur. Runt bordet sitter de som äter som jag, talar om det jag tycker om att tala om, sopar rent golven på samma sätt som jag och som inte bryr sig om de fönster som ännu inte är tvättade. Om jag skulle ha någon på besök som alltid har skinande blankt hemma skulle det påverka min syn på golv, fönster och smulfria diskbänkar. Jag skulle kanske putsa skinande blankt för att kulturkrocken skulle mildras. Jag vill bli sedd som en del av kulturen som kommer med den andre. Jag vill inte se det osynliga pekfingret mäta dammlagret på fönsterbrädet. Vi blir till och vi skapar varandra. Fri är jag när det är bekvämt och jag vet att jag är igenkänd utifrån den jag är och vill vara.

I skolan möts vi av mångkultur. Vi utmanas av att inte förstå. Bekvämligheten är inte så bekväm. Eleven som söker kontakt på ett annat sätt än vi är vana vid blir tillrättavisad och inte mottagen. Språket som kommer med den som ilsket ska förklara vad som har hänt hindrar budskapet och vi anar brister och glömmer att lyssna för att förstå. Vi puttar ut för att vi inte är hemma i samma kultur. Vi är den kultur vi själva inte längre ser eller känner av. Vi ser den inte.

I skolan ska vi professionellt låta oss utmanas av det vi inte förstår. Det vi inte förstår ska vi förhålla oss lyhörda inför. Som vi vore på en resa och går på gator vi aldrig gått på tidigare. Eller när vi är i en affär där man säljer saker vi aldrig visat intresse för men tvingas in i för att den vi tycker så mycket om går in där och vi är nyfikna på den andre och vad den utmanar med av annat. I skolan skapar vi också kulturer; korridoren är en, matsalen en annan, skogränsens kultur, klassrummets kultur och blickarnas kultur. Vi är där och skapar kulturen. Den vi inte ser. Den vi förstår som den rådande. Här inne är det tyst. Och här räcker vi upp handen. Sedan ser vi rött på kollegan som säger något annat.

Skolan är en social och kulturell mötesplats. Är jag tillräckligt nyfiken kommer jag upptäcka den kultur som är jag. Genom den kan jag möta kulturen som kommer med dig. Och där vi är uppstår också en kultur.

#ensocialochkulturellmötesplats

This entry was posted in Läraryrket och lärarrollen and tagged . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.