Barnperspektiv på vuxnas samtal

Underbara barnbok. Jag läser om en myras liv. En Myra är en liten person som är sex år. Tänderna sitter fortfarande fast i hans mun. I en kompis mun lossnar de. Och så är det detta med vuxnas samtal då de tror att barnen inte hör, den där engelskan som man tror kan skydda och mildra de allvarliga samtalen. Det där språket som får ungar att förstå att nu är det hemligheter eller allvar.

Även om man anar att mamman och pappan inte har det så bra är det barnets perspektiv på det som händer mellan vuxna som träder fram i boken EN MYRAS LIV av Linn Goffridsson och Emma Adbåge. Detta bråk som sker mellan de vuxna och det engelska språk de tror de kan gömma sig bakom, kanske skydda barnet genom:

Men egentligen lyssnar han på mamma och pappa.

– Juckanu säjläj.

– Jess.

– Nöu.

– Jess.

– Nöu.

– Aj tinko balalajka.

– Stop jajamba.

Det låter bråkigt. Mamma ögon är stickiga och pappas hår står rakt upp.

Jag både skrattar och gråter då jag läser. Illustrationerna är spännande. Jag fortsätter att läsa.

 

This entry was posted in Barns sorg är randig, Boken i undervisningen, Högläsning, Litteratur och läsning. Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.