Trots att han knappt kunde skriva sitt namn var han styv i att räkna och kunde uppskatta antalet kubik i en grushög och hur mycket vatten som rann i älven.
Lars Lerin: Axels tid, Albert Bonnier Förlag, 2015 s. 75
Jag tänker på eleven som sa: Jag är inte dum. Jag kan bara inte läsa. Och jag tänker på att det är min uppgift att se till hur jag förhåller mig, bemöter och mindre av hur jag bedömer. Det är knepigt att vara lärare. Jag har mött många människor som kan så mycket med med betyg som tidigt skulle skriver dem på näsan att de inte duger eller kan. Det gäller att veta hur man kan få syn på de kunskaper eleverna har och hur de kan formulera dem.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
