La-la-la-laaa – språkets takt och sång

Körling fotograferar 2015

För att lära sig ett språk lär man sig också språket sång. Det slog mig då jag träffade en nyanländ som berättade att det svenska språket lät som ”la-la-laaa-la”. Och samtidigt som personen sjöng den svenska språksången rörde sig personen med kroppen. Jag har tänkt mycket på detta. Språkets takt, språkets sång. Själv uppväxt i knäet på en pianist med ord som kopplades till musiken, takten i orden, och allt det som kom med musiken. Förutom den lycka musiken gav så kom också språket med den.

För att höra språket måste vi läsa högt för de som är nyanlända i språket. Låta språket flöda i berättelser, även om de inte genast förstår vad vi läser, så hör de hur språket låter när det formuleras i långa haranger. Detta för att lyssna till hur språket låter och hur man kan härma dess musik.

Läs vidare här!

Det här inlägget postades i Musik, Svenskämnet, Synligt läsande, Textsamtal, Undervisningen. Bokmärk permalänken.