Teckning. Anne-Marie Körling fotograferar.
– Nej, inte på en fredag! sa jag.
Det gällde möten med allvarliga innehåll, både för lärare och för elever. Ja, egentligen vilka allvarliga möten som helst. Dessa ska förläggas under måndag, tisdag, onsdag och eventuellt torsdag eftersom möten av föränderliga slag kan kräva en återkoppling. Ofta reagerar vi känslomässigt på saker som påverkar vårt arbete eller vilka vi är och det krävs lite tid innan känslor går att begripa och tankeverksamheten kan ta vid. Som lärare har jag varit på möten som förlagt till en fredag och vars innehåll oroat mig och därmed också min helg. Och när måndagen kommit har jag fått tänka alldeles för mycket på egen hand vilket stegrat min oro. Fredagar ska innebära att man får lämna sitt arbete i någorlunda frid så att helgen kan bli den vila som den ska innebära.
Samma sak gäller för elever. De ska inte avsluta sin vecka med att bli tillsagda utan att ha fått möjlighet att samma dag reparera och återställa både relation och plats i gruppen. Inte heller hembrev ska innehålla saker som föräldrar kan behöva få diskutera med läraren eller med någon på skolan men som finner skolan stängd. Dessa brev kan skickas en måndag eller en annan dag i veckan – och det om problemet som uppstod i skolan inte har löst sig – om det har löst sig i skolan kan man beskriva det och därmed informera föräldrarna om att skolan löser uppkomna problem och att det nu fungerar som det ska.
Detta betyder inte att allvarliga saker inte ska tas upp, eller för den delen saker som påverkar lärarens arbete eller elevernas, men att man ska välja tidpunkt för detta. Helgen behöver fredas för samvaro och vila, rekreation och en känsla av att man fått lämna en vecka bakom sig utan och inte att man lämnar ett problem som ska växa sig större under ledigheten.
Nu fredag och skolan kan se tillbaka på en vecka av varierat innehåll. Lyft det. Knyt an till det som har ägt rum.
Anne-Marie