Lärares bedömarattityd

Bedöm fem fel eller bedöm fem rätt.

Allt handlar om att se. Jag skrev det här för många år sedan om att finna fem fel eller se fem rätt. Då man tänker på hur eleven så gärna samspelar med sin vuxenvärld så tar de ju villigt på sig rollen som de som inte kan trots att undervisningen inte har givit dem redskap att kunna (om vi bedömer enligt modellen finn fem fel) eller så lyfter vi upp det eleven kan och utmanar detta (om vi väljer att se det så). Jag funderar ofta hur jag själv vill bli bedömd. Det kan jag och det man upptäcker av mitt kunnande och sätter ord på ger mig mod att också ta itu med det jag inte kan.

Små barn kan massor – i skolan tycks detta försvinna ut i intet.

Anne-Marie,

en aningens arg för tillfället! Jag önskar att bedömningar tjänar i elevens tjänst och påverkar undervisningen.

Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Formativ bedömning. Bokmärk permalänken.

2 svar på Lärares bedömarattityd

  1. sspirit skriver:

    Jag skulle vilja ta upp här mina funderingar som jag tog upp på andra forum också.

    Människo- och barnsyn:
    – Ett två eller flerspråkigt barn = handikapp, svårigheter, problem
    – En två eller flerspråkig vuxen = begåvning, talang,intelligens, geni

    Vi bedömer barnens personlighet och prestationer utifrån de språk som ingår i ett undervisningssystem. Vi ifrågasätter barnens personlighet och prestationer när dessa uttrycks på ett språk som man lär sig utanför undervisningssystemet
    (förskolan eller skolan).

    Vi känner oro och rädsla inför ett barn som kan flera språk.
    Vi känner beundran inför vuxna som kan flera språk.
    Kan vi inte känna tycka och tänka samma sak för barnen som kan samma sak som en vuxen gör?

    Och med ”vi” menar jag majoriteten. Vi som tycker och gör annat än majoriteten är undantag, men en del av ett system.

  2. Plura skriver:

    Klokt skrivet sspirit.

    Visst var jag avundsjuk på alla som kunde behärska språk flytande. Men den dag jag fick reda på att man har ett handikapp, som inte syns, var det en befrielse.

    Och det blev ytterligare tydligt när jag för första gången jobbade i internationella sammanhang. Där beskrev en australiensare för första gången det här med uttal och språk. Prata på engelska, fundera inte om det är gramatiskt riktigt, vi översätter och förstår vad ni säger.

    Den lärdomen tog jag med mig. Så gör vi som födds i Sverige, översätter det andra utifrån kommandes pratar svenska. Så prata på bara tänker Plura.

    Och Anne-Marie, när du säger det kan man fundera på varför det finns bilder i tidningar där man ska leta fem fel?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.