Ord och begrepp serverade ur sagans förtrollade silverfat

Jag bläddrar i boken; Japanska sagor, 1996. Vilka begrepp kommer jag att möta, vilka ord kommer vi att få serverade från sagans silverfat:

  • kejsaren
  • spegeln
  • märkvärdiga
  • bedrövad
  • avundsjuka
  • silkesmaskar
  • mullbärsblad
  • fördubblat
  • pappersdrake
  • siden
  • risplantor
  • tekittel
  • oansenlig
  • dörrspringan
  • bleckslagaren
  • rättskaffens

Det är ord och sagor. Ordförrådet vi får tillsammans med berättelsen vi lyssnar till. Orden springer till oss i sagans form för att användas i sagan och i andra sammanhang.

Publicerat i Boken i undervisningen, Ordförrådet, Skolorden | Kommentarer inaktiverade för Ord och begrepp serverade ur sagans förtrollade silverfat

Den rösten, den kraften och så sagans förtrollade värld

Japanska sagor. En sagobok som öppnar upp en annan värld. Sagor har många världar. Jag läser i förordet till samlingen med japanska sagor:

”Vi minns hur vår mormor förde oss in i Japans förtrollade sagovärld. Ume identifierade sig med japanska prinsessor i diamantbesatta konungaslott och jag hisnade av förtjusning och förskräckelse över vilda varulvar och vampyrer. Vi har båda kvar minnet av mormors röst med den småländska skorrningen i uttalet.”

och vad gav sagorna barnen:

”Genom att lyssna till de japanska sagorna fick vi två, Ume och jag, ta del av Japans historia och tradition. In genom våra barnaöron, rakt in i våra barnasjälar, trängde stillheten och vildheten … ”

Källa; Ida Trotzig; Japanska sagor, Bonnier Carlsen 1996

 

Publicerat i Boken i undervisningen | Kommentarer inaktiverade för Den rösten, den kraften och så sagans förtrollade värld

Utvärdering studiedag

Hej Anne-Marie,
Vad kul att höra ifrån dig!
Här pratar alla fortfarande om dagen som vi hade med dig,
det var den bästa studiedagen de haft!
Vi har också lyft och diskuterat många av de övningar som vi gjorde med dig.
De flesta lärare har också provat något i sin undervisning, eleverna har tyckt
det varit kul och intressant!
Publicerat i Föreläsningar jag ger | Kommentarer inaktiverade för Utvärdering studiedag

– Vad förvånar dig? frågar jag mig själv och andra

Körling fotograferar 2014

 

Förvåning. Det handlar om att något nytt krockar med något vi föreställt oss, något vi tänkt oss och så visar sig något annat. En elev som säger något som öppnar upp för elevens kunskaper och elevens tankar. Förvåning.

Jag undersöker min förvåning. Den ger mig vägledning. Varför blir jag förvånad? Vad gör förvåningen med mig? Vad är förvåning? Vad händer då eleverna blir förvånade?

Förvåning är en känsla. Vi reagerar känslomässigt på någonting. Ofta något oväntat. Förvånad hör också samman med förvånansvärd – någonting som väcker förvåning. Man blir häpen. Man reagerar inför en överraskning. Något nytt med andra ord.

Jag undersöker alltid min förvåning. Vad överraskade mig idag? Varför blev jag överraskad? Jag undersöker min förvåning utifrån ett lärande perspektiv. Att bli överraskad handlar om något plötsligt (därmed inte obehagligt) som visar på något annat som jag inte föreställt mig. Den överraskningen orsakar förvåning.  Mest en glad sådan. Förvåning går oftast inte att dölja. Den spritter till i ögonen, den får mig att skärpa mina sinnen, vilja undersöka det jag förvånas över. Och då jag är med elever och ser deras lärande är det kring den jag förvånas.

Ordboken (1986) förklarar:

Överraskad – som blivit förvånad (och vanligen glad) på grund av något oväntat inträffat. Det handlar mer om att jag tillåter mig att undersöka min förvåning. Det gagnar eleven att jag vänder och vrider på mitt förhållningssätt.

Jag minns min förvåning då jag tog för givet att läroplanen Lgr 11 hade ett kunskapsäpple på omslaget och efter att ha gjort en grundlig bildpromenad fann ett päron. Den förvåningen.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för – Vad förvånar dig? frågar jag mig själv och andra

Sommarlovstal anno 2014

Då var det dags för de årliga sommarlovstalen:

Skolan har redan bäddats in i grönska.

I klassrummen har fönstren öppnats

för sommarvärmen och dofterna.

Vi märkte redan för några veckor sedan

hur sommaren smög in i skolan,

solstrålarna som lekte på gymnastikgolvet,

solens värme på bänken

och det där sommarregnet som kom med tunga droppar

slog ned och skapade vattenpölar att hoppa i.

Och sommaren lockar er nu ut ur skolan.

Lockar med sitt gröna gräs,

sina maskrosor,

fåglarnas sånger på olika språk,

och bussen som river upp ett varmt asfaltsdamm,

ja till och med dammet doftar av sommar.

Bussen tar dig till badet,

från staden, eller till staden,

skumpar

sommarvarm till andra platser,

och glassen du köper kommer att smälta

på din tunga och i din hand,

picknicken på balkongen

med saft, kaffe och en nybakad sockerkaka,

eller kex och rån smakar sommaräventyr.

Vi kommer att mötas igen.

Då kunskapsäpplena lyser röda i träden.

Då det ljusa gröna bladen mörknar mot grönaste grön.

Då tröjan du tar på dig ska värma dig.

Då hösten ropar in dig.

Då vaknar skolan till liv.

Inbäddad i hösten.

Då slår portarna upp igen.

Klockan ringer, plingeliplong eller riiiiiiinger med långa vokaler av i.

Då står rektorn i dörren till skolan,

då vinkar lärarna från skolans fönster,

då sätter vaktmästaren i nya glödlampor,

och i skolköket lagas det favoritmaten.

Allt finns kvar och börjar om igen.

Men inte än.

Utan nu.

Nu!

Nu slår sommaren upp sin stora famn.

Skoldörrarna är öppna.

Det är sommarlov.

DETTA ÄR DET FÖRSTA SOMMARTALET MEN JAG SKRIVER FLER OCH LÄGGER IN DEM PÅ SAMMA SIDA SOM DENNA. Det finns andra sommarlovstal så sök vidare i bloggen.

 

Publicerat i Sommarlovstal och andra tal | 1 kommentar

”Den där lektionen”

Att prata om lektionen som man är stolt över är en viktig del av läraryrket. Det är viktigt att ha en lektion som man minns, kan relatera till som ”den där lektionen då allt bara var så där bra”. Den lektionen, som naturligtvis kan vara många och inte en endaste, är en måttstock för läraren och tjänar inre modell för att de andra lektionerna ska utvecklas så.  För det handlar mer om att utveckla lektionerna än att stirra sig blind på att eleverna lär sig och inte skriva in lektionsutveckling och lärarens lärande i processen.

Publicerat i Läraren inom mig, 2014 | Kommentarer inaktiverade för ”Den där lektionen”

Vårt pedagogiska språk giv oss idag

Körling fotograferar 2010

 

På vägen hem sa taxichauffören:

– Jag är inte riktigt jag då jag kör. Jag kör för ett bolag. Då måste jag vara bolaget. Det betyder att jag vet om att jag är jag på ett sätt men på ett annat sätt inte. Jag måste veta att jag kör för bolaget och att jag måste lyssna utåt på den jag har i bilen. Men att jag inte är jag i mina personliga åsikter eller är privat på annat sätt.

I går samtalade jag med någon som sa:

– Vi måste komma tillrätta med våra anställdas språk. De skriver med talspråk och de talar på ett sätt som kan vara främmande för dem de möter. Man önskar att de hade ett mer professionellt språk. Något slags språk som visade att vi kan det vi ger och det du möter här. Som läkare ungefär.

Jag brukar tala om varm saklighet. Den att hålla sig till det eleverna vet och kan så att de kan få vara kreativa och våga berätta sina tankar och om sitt lärande. Jag tänker ofta på hur sakliga vi kan vara då vi möter föräldrar och elever, hur vi talar om skolan och beskriver den. Hur subjektiva våra förklaringar kan låta och hur mycket tryggare vi skulle bli allesammans om vi strävade efter att hålla oss till läroplansspråket, det vi har gemensamt och det som vi kan samlas kring. Jag menar inte att vi ska ta bort vår personliga prägel men övervägande hålla oss till ett språk inom professionen.

Då jag undervisade lärarkandidater om språkutveckling fick de ett vitt papper. På det pappret skulle de skriva ned alla ord som de spontant kunde beskriva utgjorde skillnaden från innan de började lärarhögskolan. Lärarkandidaterna skrev listor över ord som började kliva in i deras professionella språk, de ord som de inte tidigare hade mött men som de nu mötte för att problematisera och för att ständigt fördjupa förståelse för (vilket är en lång process) och som de alltmer kom att integrera i sitt ordförråd.

Då vi läser pedagogisk litteratur möter vi forskare, författare och skolmänniskor som skriver ord och begrepp som vi kan knyta till oss. Det handlar om att erövra begreppen och göra dem till våra, vi som är i klassrummet. Vi ska arbeta med vårt yrkesspråk, värna det, utveckla det och ta oss långt ifrån orden som förklarar att vi är färdiga med arbetsområden och därmed kan stänga igen för kunskapsområdet. Vi ska vidga begreppet lärande och vidga förståelsen för hur vi lärare förklarar vad det är vi gör och varför.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Kommentarer inaktiverade för Vårt pedagogiska språk giv oss idag