– Kul första veckan men sen …

Körling fotograferar 2013

– Det är kul att börja skolan den första veckan, sen blir allt som vanligt igen och det är inte så roligt. Man vet liksom vad som ska hända, matteboken, svenskan och ja… ska bli kul att träffa alla igen.

Jag lyssnade på två sommarlediga elever utanför ett stort varuhus. De såg nyfikna ut där de stod och spanade ut mot gågatans liv. Jag kände ett sting av sorg. Kände jag likadant?

Hur många gånger har jag inte kommit till skolan och känt mig upprymd och fylld av lust och kreativitet för att efter en vecka ana att pulsen gått upp en aning och att stegen i korridoren blivit snabbare? Hur många gånger har jag inte känt mig maktlös för den stress och den oro som finns i skolbyggnaden, i våra möten, i föreläsningarna jag ska delta i och hur ofta har jag inte känt att jag borde nog ta hand om den där nya läraren som sitter vilsen i personalrummet, nyss presenterad men i övrigt ensam?

Det är som själva skolan inte någonsin kan slå sig till ro och att inte någon i den tillåts göra det. Den ro som gör att vi kan komma åt vår yrkesglädje och våra kreativa lösningar, vår lust till arbetet. Vi borde följa upp hur många gånger vi skrattar i skolan, i lärarrummet och i klassrummet. Det är en enkel sak att göra. Skrattar gör vi när vi känner befrielse, när det farliga är över, när vi förstått något vi inte tidigare förstod, när vi får stanna upp. Skratt där vi skrattar med varandra.

Jag tänker också på att allt är bekant i skolan. Lektioner kan alltid innebära något obekant. Något som gör att yllestrumporna slängs åt sidan och vi blir förvånade och överraskade. En enkel väg till det är att ställa öppna frågor och ge en text att dela ihop. Detta kräver att läraren är engagerad i det läraren ger eleverna. Om detta engagemang och hur att hålla liv i det borde vi tala mycket, mycket mer om i skolan. Våra strategier för att undervisa!

Det borde vara en fråga för utforskande och högt i tak i lärarkollegiet.

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Pedagogiska samtal | Kommentarer inaktiverade för – Kul första veckan men sen …

Utbilda förstelärare

Ska utbilda förstelärare. Det är mycket ansvarsfullt. Jag känner ansvaret. Lägger ut en plan. En läroplan.

Publicerat i Föreläsningar jag ger | 5 kommentarer

Barnboksalfabet: Låt barnböckerna berätta

Jag har skrivit ett litet barnboksalfabet. Böckerna finns i min bokhylla. Att plocka med böcker betyder att man läser i dem, letar upp saker och ting. Böcker ska man närma sig annars blir det svårt att tycka om dem. Man ska inte tycka om böcker på avstånd. En del böcker ska man till och med få bita i om man är ett litet barn. Andra böcker ska man få bita i och lyssna till. Här är en titel, författare, årtal och en liten mening att reta upp läslusten med. Var så goda!

Jag måste få komplettera några bokstäver… saknar en del bokstäver

A

Alice i underlandet av Lewis Carroll (1966): Och så sprang hon så fort hon kunde bort till den lilla dörren men oj! den lilla dörren var stängd igen och den lilla guldnyckeln låg som förut på glasbordet. s. 19

B

Boken om Bella och Gustav av Eva Eriksson (1980): Ibland når inte ens spöken upp till ljusknappen. 

C

D

Duns tycker inte om mörker av Jill Tomlinson (1968): Och sedan sov han rätt igenom de ljusa timmarna, precis som en riktig nattfågel. s. 73

E

Eddie och Maxon Jaxon av Viveca Sundvall (1991): Han hade en grön tröja med en vit nalle på och vanliga blå jeans och träskor. s. 55

F

Först var det mörkt av Anna Höglund (1991): Där fanns en glasskiosk och ett träd, havet och en pinne.

G

Guldhjärtat av Ulf Stark (1996): Tävlingen ska äga rum om precis en vecka. s. 45

H

Hit och dit men ganska långt bort av Johan Althoff (1990): Stora älgen drömmer att det är vår och att han kommer till en underbar äng där gräset är så grönt och mjukt som ett gräs han aldrig tidigare sett. s. 50

I

J

Julberättelser av Astrid Lindgren (1985): Men ta det försiktigt kära läsare, ta det i små-portioner annars kanske du blir julförgiftad du också. s. 7

K

Karl Gran ensam hemma av Janne Ollars (2000): Vi kan uppfinna en bättre tjuvfälla, säger Karl generöst. s. 19

L

Lillebror och Nalle av Jujja och Tomas Wieslander (1990): – Men, sa mamma, om vi lägger disktrasan på en macka och brer på lite smör? s.50

M

Momo – eller kampen om tiden av Michael Ende (1984): När Momo märkte hur arga de var på varandra, visste hon inte vem hon skulle gå till först. s. 23

N

Nalle Puh av en farbror som hette A. A Milne (1958). En mening som jag har valt, du kan välja en annan, är: Jag hörde på, men jag hade en hårtuss i örat. Du hittar meningen på sidan 104. Det handlar om läxor.

O

Otto är en noshörning av Ole Lund Kirkegaard (1972): Grisar gör alltid tvärt emot vad man säger till dem. s. 63

P

Pusspojken av Ulf Stark ( 2010): Sen pratade vi uppochned. s. 32

Q

Det är svårt med bokstaven Q men Hasse Alfredsson har skrivit en bok som heter ”Varför är det så ont om Q” och i den boken får man veta precis hur det är. Det handlar om en slags dammsugare …

R

Resan till landet längesen av Elsa Beskow (1965): Det var en gång en gammal kullfallen trädstam, som var så gammal, så gammal, så du kan inte tänka dig, hur gammal den var.

S

Syskonkärlek och köttfärs av Ulf Sindt (1988): Som ni säkert vet är min brorsa bara tre minuter äldre än jag, vi är tvillingar. s. 23

T

Till vildingarnas land av Maurice Sendak (1988): Åk inte, är du snäll – vi vill äta upp dig – vi tycker så mycket om dig. 

U

V

Vem ska trösta Knyttet av Tove Jansson (1987): De sågo under tystnad på varandra, ett knytt, ett skrutt. 

W

Where´s the ball? av Catarina Kruusval (1995): But there are some cookies.

X

Y

Z

Å

Ä

Än lever Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren (1970): Det gjorde han också, men i förbifarten böjde han sig ner över lärarinnan, där hon satt i katedern, och gav henne en ordentlig kyss mitt på munnen. s. 119

Ö

Över bäcken av Lennart Hagerfors och Pija Lindenbaum (1993): Och dom kan alla se hur mjukt och fint gräset är där och hur lagom med sol och skugga det finns där.

Publicerat i Boken i undervisningen | Kommentarer inaktiverade för Barnboksalfabet: Låt barnböckerna berätta

Väntan

så kan vi vänta

vänta på äventyret runt hörnet

vänta på regnets allra första droppe

vänta på mjölken att bli sur i kylskåpet

vänta på att solen går ned och upp

vänta på fotstegen i trappan

vänta på nyckeln i låset

vänta med att säga hej då

vänta med att stänga dörren

vänta med att säga de hårda orden

vänta med att göra någon ledsen

vänta en stund

vänta

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | 1 kommentar

Reklamalfabet: Låt böckerna tala om sig

Jag tycker man ska ge bokens innehåll till läsaren. Jag tänker alfabet. Så då gör jag ett. Jag utgår från titeln, därmed författarens namn, den som givit oss boken, ett årtal och därefter en mening för att reta upp läslusten. Varsågoda:

A

Anvisningar till en far av Peter Kihlgård (1996): En far hit och en far dit … ? s. 37

B

Bildhuggarens dotter av Tove Jansson (1969); Jag tänker att pappa och jag går genom skogen med stormlyktan för att ta hem svampkorgarna. s. 53

C

Canto General II av Pablo Neruda (1971): Medan jag skriver förebrår mig min vänstra hand. s. 173

D

Djurfarmen av Georg Orwell (1967): De andra djuren begrep inte ett dugg men var mycket imponerade. s. 47

E

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz av Göran Rosenberg (2012): Jag vet att du har trott dig vara i paradiset förr, men det här paradiset står kvar också på morgonen. s. 156

F

Farbrors dröm och andra noveller av Fjodor Dostojevskij (1971): Ingen hade väntat sig att saken skulle ta en så allvarlig vändning. s. 140.

G

Gullivers resor av Jonathan Swift (1980): Det är brukligt att konungen, drottningen och de kungliga ättlingarna av bägge könen äter middag tillsammans i konungens våning varje onsdag (denna dag är, som jag redan anmärkt, deras vilodag). s. 110

H

Han hette Jan av Irina Korschunow (1979): Jag pratar i ett kör och märker så småningom att jag själv inte längre tror på vad jag säger. s. 64

Hopp av Dawit Isaak (2010): Det hade blivit för sent att lämna meddelandet, s. 21

I

Iris en sorgsång av John Bayley (1999): Det var som att vara ensam, trots att vi aldrig var ensamma. s. 133

J

Jag Lars Hård av Jan Fridegård (1935); Det samtalet tänkte jag på litet senare när jag stod vid midsommarstången och betraktade folket som vickade och spetade runt efter ett ilsket gnällande dragspel. s. 98

K

Kaddisch på motorcykel av Leif Zern (2012): Tomten var min beskyddare och lärde mig att aldrig lita på den som verkar överdrivet snäll. s. 119

L

Liten igen av Janusz Korczak (2007): Jag satt där och funderade på vad jag hade vetat tidigare och vad jag visste nu. s. 89

M

Med stövlarna på av Klas Östergren (1997): Trots att hon hade en mockapäls på sig så verkade hon på något vis oklädd. s. 31

N

Nu var det 1914 av Eyvind Johnson ( 1974): Han hade lust att sjunga, men vågade inte. s. 47

O

Om gud av Jonas Gardell (2003): ”Vad har jag gjort?” utropade han retoriskt. s. 143

P

Prästkappan av Sven Delblanc (1973): Men skrattet fastnade i vrångstrupen. s. 49

R

Regnspiran av Sara Lidman (1958): Västerhimlen var röd och blå, men det var skumt inomhus. s. 129

S

Satan i Goraj av Isaac Baschevis Singer (1978): Hon brast ut i häftigt skratt som slutade med en flämtning. s. 58

T

Tjänstekvinnans son av August Strindberg (1957): Han blev skolpojke igen; duades och fick läsa innantill; stiga upp vid frågorna och i klump med de andra ta ovett.

U

Utvandrarna av Vilhelm Moberg (1997): När björnarna kom så låg man bara stilla och låtsades vara död. s. 83

V

Väldigt sällan fin av Sami Said (2012): Jag föredrar att vara en ynkrygg och försiktigt stänga dörren efter mig. s. 141

W

Jag har inga titlar på W i mitt bibliotek

X

Inga titlar på x heller men många titlar som innehåller bokstaven x.

Y

Yarden av Kristian Lundberg (2010): Utan pengar är du inlåst i en verklighet som du själv inte har mandat över. s. 107

Å

Ångest av Pär Lagerkvist (1966): Låt oss visa att vi dock ha en viss uppfattning av det komiska i hela detta pinsamma uppträde, låt oss inte vråla värst av alla eller köra i vädret som de allra ilsknaste taggarna. s. 31

Ä

Älskade du av Barbara Voors (1990): Svik mig inte, överge mig inte. s. 103

Ö

Österlandsnoveller av Marquerite Yourcenar (1984): Jag klagar inte över ett öde som jag delar med blommorna, insekterna, stjärnorna. s. 57

 

Oj så jag plockat i mina böcker, återupptäckt dem, läst lite här och lite där. Aktiverat min läsning.

Nu ska jag göra ett alfabet med barnböcker. Hejsan hoppsan. 

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Reklamalfabet: Låt böckerna tala om sig

Fotografier: Speglingar idag

Körling fotograferar 2013Körling fotograferar 2013Körling fotograferar 2013Körling fotograferar 2013

Publicerat i Fotograferingen | Kommentarer inaktiverade för Fotografier: Speglingar idag

Sommarlektionerna – de som blev till i hängmattan

Körling fotograferar 2013

Det är snart skolstart. Lärare kommer tillbaka från sommarledighet. Många lärare samlar med sig undervisningsunderlag och har tänkt ut ett och annat för eleverna. Vi borde dela de tänkta idéerna. De är komna då lärare får vila och då de har distans. Då inget annat kräver utrymme. Vi kanske kunde börja lite mer lärarnära då vi skolstartar. Inte börja med de sommarinsända breven som säger vad vi ska, måste och genast behöver sätta oss in i. Skolan är en plats för kreativitet. Lärarens återkomst är en källa.

Vilka böcker har vi lärare läst?

Vilka lektioner har vi tänkt om?

Vad har vi fått för idéer?

 

Publicerat i Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Sommarlektionerna – de som blev till i hängmattan