Ett kort stycke och jag köpte boken

Ur min bokhylla

Ur min bokhylla

Ett kort stycke och jag köpte boken. Jag samlar på skönlitterära texter om läsning och skola. Den här handlar om långsam läsning och hur läsaren uppfattar sig själv.

Ur min bokhylla

Ur min bokhylla. Detta korta stycke och jag köpte boken. 

Publicerat i Högläsning, Pedagogiska samtal | Kommentarer inaktiverade för Ett kort stycke och jag köpte boken

Böcker ur min bokhylla

Det finns en dikt som handlar om att ordna med sina böcker. Jag tycker om att göra det . Plockar med böcker. Tar fram en bok, bläddrar lite i den och så har jag bekantat mig igen med böckerna som bor ihop med mig. Här är några:

Ur min bokhylla. 2017

Ur min bokhylla. 2017

Ur min bokhylla.

Ur min bokhylla.

Ur min bokhylla

Ur min bokhylla

Ur min bokhylla

Ur min bokhylla

Publicerat i Synligt läsande | Kommentarer inaktiverade för Böcker ur min bokhylla

Duka med böcker

 

Vi läser om vi kan. Finns det böcker som vi kan bläddra lite som vi vill i så gör vi det. En bok till kaffet betyder att böcker dukas fram precis som kakor. Olika tilltugg och tilltal.

Läste en stund.

Läste en stund.

Publicerat i Bibliotek/Skolbibliotek, Litteratur och läsning, Undervisningen | Etiketter , | 1 kommentar

Anpassning del 2: Förstora texten

Jag hade en elev som fått i uppdrag att läsa en bok. Redan då hen öppnade boken hördes ett stön av uppgivenhet och trötthet. Texten var så liten och sidan syntes som ett myller av små, små bokstäver. Boken var också läst av andra tidigare, nötta sidor, gamla trötta hundöron och så denna nya läsare. Intresset svalnade.

Jag funderade över vad jag kunde göra. Läsningen var ett måste. För någon timme per dag var jag elevens resurs för att klara läsningen. Det centrala var att ge eleven undervisning så att eleven kunde läsa och fortsatt ville läsa. Inte alltid rådde jag över läsinnehållet utan eleven kom med böcker till mötet med mig.

Jag använde mig av kopiatorn och förstorade upp några sidor till formatet jättestort, dvs till A3. Bokstäverna blev större, det fördes in luft mellan raderna och eleven läste ledigt om det boken hade att berätta.

Idag har vi teknik att göra detta med. I paddor och på datorn kan använda olika storlekar på bokstäverna och välja vilket typsnitt som passar oss bättre. Jag hade kopiatorn. Men det gjorde stor, stor skillnad. Eleven läste.

Publicerat i Anpassning | Kommentarer inaktiverade för Anpassning del 2: Förstora texten

Anpassning del 1

Att anpassa betyder, enligt ordboken, att ändra (egenskaperna hos något) till större lämplighet i förhållande till de angivna omständigheterna. Ibland krävs det att personer anpassar sig till rådande omständigheter. När det gäller förutsättningar för lärande behöver man som lärare fundera över vad som krävs för att individen ska följa med och undervisningens innehåll kan göras tillgänglig. I skolan talar vi om individanpassning.

Jag läser Johan Cronemans intervju i DN 8 januari 2017 med skådespelarna Meta Velander, 92 år och Yvonne Lombard, 87 år, som spelar Nattorienterarna av Kristina Lugn på Stadsteatern. När det kom till inläsning av text behövde Yvonne Lombard hjälp eftersom hon ser dåligt:

De tryckte upp den med massor av svärta, jättestora bokstäver och så har jag förstoringsglas. Men det är ju inte som att läsa Vilhelm Moberg direkt, det är en rad … så släpper man pappret och memorerar, och så en rad till. I DN kan jag bara läsa rubrikerna.

Att utgå från behov och studera vad man kan förändra i det yttre för delaktighet och möjlighet. Ofta handlar det om att fundera, resonera och pröva hur.

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Anpassning del 1

Underhålla vad att läsa och skriva om

P1270195

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I ett klassrum jag besökte i Oregon hade eleverna penna, papper, boktravar och Ipad på sina bänkar. De valde själva vad de ville läsa ur och skriva på. Bok valdes oftare än paddan då det gällde läsning. Penna och papper valdes lika ofta som padda då det gällde att skriva.

Jag funderar ofta över varför vi bestämmer var man ska skriva istället för att underhålla vad man kan skriva och hur.

Publicerat i Pedagogiska miljöer, Pedagogiska samtal | Kommentarer inaktiverade för Underhålla vad att läsa och skriva om

Att se och försöka förstå

Jag läser You learn by living av Eleanor Roosevelt. Hon beskriver i sin bok att lärande handlar om att utveckla den egna kapaciteten att veta vad det är man ser och att förstå vad det betyder. Det handlar om att tänka.

Jag tänker ofta så när det gäller lärandet jag ser hos eleverna. Bedömningar måste föregås av både kunskap om vad det är man får ta del av och vad som finns att skapa utrymme för, dvs, det som fortfarande är dolt, och hur jag som lärare tänker om det jag får ta del av och varför.  Att förstå och lära av elevernas lärande. För att göra detta brukar jag samla in mina elevers arbeten och analysera dem utifrån frågorna; vad ser jag, vad har elevernas arbete gemensamt och vad särskiljer dem åt. Hur har undervisningen skapat möjligheter för eleverna att lära och hur har de kunnat omvandla undervisningen till något eget, dvs, hur de ges möjlighet att tänka, kommunicera och lära.

Mycket av min tid som lärare handlade om arbetet efter lektioner där jag övade mig i att se det faktiska, skapa frågor för det jag anade kunde bli synligt eller vad jag kunde utmana med, samt utveckla undervisningen så att den både bekräftar och utmanar.

Eleanor Roosevelt skriver:

to try to understand the meaning of what I saw, everything I encountered became more interesting and more valuable. It was lika a two-dimensional picture seen in three dimensions, with depth.

 

Publicerat i Läraryrket och lärarrollen, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Att se och försöka förstå