Under 90 sekunder högläste jag för en samling vuxna. Det blev fotboll och litteratur, inre tankar och om att kunna vinna och förlora, en konst. Men också om en farmor och nötta skosulor.
Efter att jag högläst frågade någon om bokens titel och en annan kände till författaren och utgivningen och gav mig inblick om vad mer som fanns att läsa. Samtal som både utbildade mig och som lät mig lyssna till en annan läsares läsupplevelser. Då jag högläser för elever får jag alltid frågor om boken, om fortsättningen, om att låna boken och ibland vad berättelsen tangerade egna upplevelser eller händelser.
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
