Mina tankar om gott lärandeklimat – inte klassrumsklimat

Klassrummet! Det är ju bara ett rum. En samlingsplats. Vi talar om det goda klassrumsklimatet. Jag tycker vi ska tala om det goda lärandeklimatet:

Så här tänker jag om detta lärandeklimat:

• Sätta undervisningens fokus i centrum, genom dem skapa relationer och ordningen för undervisningen, dvs tro på det läraren undervisar kring och lita på att eleverna kommer att följa lärarens undervisning. Detta är svårt men befriar alla i klassrummet från att bli fokus för eventuellt dåligt uppförande. Se till att lektionen kommer igång så snart som möjligt. Den har ett innehåll. Tillsammans skapar vi mening. Ser varandra.

• Hjälpa eleverna in i det lärande som är i fokus. Det betyder att finnas till, utmana, bekräfta och fokusera på innehållet och inte på elevens eventuella brister eller uppförande. Det tar tid detta för det bryter kanske mot skolkoderna, men är tillika vårt läraruppdrag.

• Att läraren föder undervisningens aktioner framåt. Elevernas medagerande, nyfikenhet och vilja att lära uppmärksammas positivt. Och att frågor som ställs till läraren kan bli frågor som läraren förmedlar mellan eleverna – kunskapen finns i gemenskapen i klassrummet och lärandesklimatet ska betyda DELA. Vi delar med oss till varandra. Den mångsamtal som undervisningen genererar med och utan lärare ska uppmärksammans.

• Alla styrkor i såväl gruppdynamik och enskilda elevers lärande och vilja uppmärksammas medvetet. Se framstegen, se viljan, se hur eleverna lär sig och visa fram det för den lärande. Vänd undervisningens rätt-och fel till undersökande, processande och frågande.

• Lärandet kan fungera som en dragkrok för lärandeklimatet. Läraren som håller sig till sitt undervisande fokus kan relatera till detta och genom idogt arbete få eleverna med sig i detta föränderliga förhållningssätt – från individ till elevens förhållande och engagemang i det lärande uppdrag som ges. Det kräver kanske att man ständigt övar upp sig i sitt lärarseende om vad som sker i klassrummet, en del elever behöver mer tid att komma in i undervisningen, andra arbetar gärna och snabbt. Visa att man ser att eleven är i färd med att kliva in i utvecklingszonen, om än med små kliv.

• Ett medvetet förhållningssätt där undervisningen har ett fokus på det framtida lärandet hos eleven. Se och utvärdera tillsammans med eleverna hur och vad för lärande som dagens undervisning genererade och därigenom skapa lektioner för morgondagen.

• Summera alltid lektionen och undervisningens fokus. Detta för att det är det som varit uppdraget. Summeringen av lektionen kommer ofta bort och eleverna försvinner ut ur sitt lärande utan att få den samlad, gemensam och fokuserad. En viktig del av undervisningen blir därför bortglömd. Att gå på rast utan detta fokuserande är synd.

• Identifiera styrkorna hos var och en av eleverna. Skriv ned de styrkor du som lärare ser. Det är att ändra förhållningssätt till eleverna och förändra individfokus från individ till lärande elev. Vårt uppdrag är just lärande. Och det äger lärare och elev tillsammans.

• Styrdokumenten och kursplanerna är levande och verkliga aktiva bollplank. Dessa ska eleverna ha tillgång till genom lärarens medvetenhet om dem, agerande och förvaltande ur dem och omsättarglädje kring det vi undervisar kring.

• Elever som frågar varför – söker svar på en mycket viktig lärande fråga som dessutom står förklarad i kursplanerna för de ämnen vi undervisar i. Berätta om varför och gärna med hjälp av kursplanerna. Rätt dokument och bejakande inställning. Det såväl gemensamgör elever och lärare om det gemensamma uppdraget lärande och vad samhället ser och tänker om den i klassrumssammanhang.

• Alla elever är dragkrokar för alla. Klassrummet är en social samlingsplats och ska därför utmynna i samtal, diskussioner och spontana gruppsamtal. Om vi tillåter lärandet kommer undervisningens fokus bli en fråga och ett arbetsområde för eleverna. Vi kan anta att eleverna vet varför de är i skolan och att vi sätter lärandet i fokus. Det gör det faktiskt lättare att vara elev. Uppdraget har vi ihop. Låt se – hur gör man nu det här? Hur många hur kan vi göra det på?

• Summera gruppens dagliga lärande vid avslutande samlingar: Vad lärde vi oss och av vem? Det är för att lyfta fram lärandet och sätta detta i fokus.

• Läraren kan fokusera på elevens dagliga lärande och sätta ord på den. Jag ser att du är i färd med att lära dig procenträkning? Du läser så ledigt att jag försvinner in i din högläsning, tack för att jag fick lyssna.

• Samarbeten som misslyckas ska inte splittras på utan ges ny möjlighet. Hur ska ni lösa det denna gång? Mina mest framgångsrika undervisningar har varit att ge de som ”inte lyckas” fler och bättre redskap för att lyckas. Jag har inte delat på dem utan tvärtom. Givit nya uppdrag med nya strategier som kan stötta. Inte för att saker går fel utan för att redskapen har varit otydliga. Skratt och roliga samarbeten är bara att välkomna. Summera samarbetet likväl som det lärande som ägde rum i detta.

• Och vi som är lärare – uppmärksamma våra egna styrkor och var stolta över dem. Fila på de uppdrag som ges och som kan kännas tunga. Ge dig själv en klagomur och en väl avgränsad tid för att klaga och besvära dig. Max fem minuter. Detta för att förhindra att det kryper in i läraryrket och sipprar ut i tid och otid. Var snäll mot din lärarprofession. Se framtiden i din undervisning – inte gårdagen. Vad behöver din undervisning göra för morgondagen.

MINNS – att utvecklingen sker i den riktning vi ställer frågorna! Hur kunde det bli så här bra? Hur gjorde vi så att vi lyckades?

Läs här – Satsa på den inre kraften – om andra liknande tankar jag har.