När bedömningar inte är bra

Körling undervisar 2004

Jag tänker på de bedömningar som inte är bra, de som stjälper det som ska byggas upp, lägger skuld på eleven, tar ifrån,  är dåligt formulerade, håller sig inte till sak. Eller de bedömningar som borde vara anledning till ett stort frågetecken: Har inget att säga om eleven. Eller det oändligt fåordiga: Ok!

Läraren är också en källa. En källa för åskådliggörande, medverkande och påverkan. Undervisningen ska vara saklig, bedömningen likaså. Att tycka och tänka om eleven är inte att vara saklig. Jag utredde en gång hur lärare skrev om eleverna. Många gånger tyckte jag att lärare skrev sig ut ur sin egen profession. Avsändaren presenterar sig också.

Elevens rätt att lära måste betyda elevens rätt att veta om sitt lärande! Eleven har en hel del att berätta om sitt lärande. Om frågor ställs om det. Det är genom frågorna svaren utvecklas.

Det här inlägget postades i Formativ bedömning och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.