Med läroplanen bygger vi!
Läroplanen ska finnas i lärarens hand. Det må vara en bild men där ska den vara. Jag tänker att när vi har de i vår närhet kan vi alltid relatera ur den, genom den, med den och då blir läroplanen ett dokument för gemenskap, trygghet och utveckling. Låt mig beskriva:
Läroplansinnehåll blir frågeställningar till pedagogiska diskussioner:
Då vi har pedagogiska diskussioner kan läroplanen möjliggöra för oss att ställa frågor till vår verksamhet och vår pedagogiska utveckling. Det kan vi enkelt göra genom att ta läroplansmeningar och göra om dem till frågor. Låt oss ta meningen:
- Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. (Lgr 11, s. 13).
Den meningen gör vi om till fyra pedagogiska frågor:
- På ett övergripande plan, dvs hela skolan.
- På ett specifikt plan, i klassrummet.
- På ett individuellt plan, den enskilda eleven.
- På ett yrkesmässigt plan, dvs, att lärare själva kan uppleva läroplansorden.
De pedagogiska frågorna blir:
- Hur ser vi att skolans grund möjliggör utforskande, nyfikenhet och lust att lära? (På övergripande plan).
- Hur ser vi att undervisningen möjliggör utforskande, nyfikenhet och lust att lära? (I ett klassrum, i ett ämne, dvs kollektivt plan).
- Hur ser vi att eleven får lära genom att utforska, vara nyfiken och uppleva lust att lära? (Individuellt plan).
- Hur kan lärare själva uppleva att läraryrket möjliggör utforskande, nyfikenhet och lust att lära? (På ett yrkesmässigt plan).
Hur gör vi då?
Genom att ställa en läroplansfråga till skolans inre arbete belyser vi HUR. Det betyder att den pedagogiska diskussionen möjliggör att vi tittar på vår verksamhet med nyfikenhet, lust och utforskande. Hur ser det ut?
Detta möjliggör att vi också söker besvara och synliggöra uppdraget. Låt oss tänka att vi är ett lärarkollegium som under en veckas tid skärper blicken inom skolans verksamhet, dvs, i det pågående och söker ge beskrivningar som kan beskriva skolans hur kring läroplanens innehåll. Det som kommer fram, det vi upptäcker, kan vara stort som litet. Jag skissar på en lista:
En lista som kan åskådliggöra vår skolans nyfikenhet, utforskande hållning och lust att lära ur vår egen verksamhet:
- Elever frågar om lektionens innehåll (nyfikenhet)
- Elever ställer frågor som handlar om hur saker och ting kan bli som de blir (utforskande)
- En lärare kommer in och frågar en annan lärare om hur läraren undervisar i geografi och kartkunskap (nyfikenhet)
- Rektor frågar läraren om hur läraren gör för att inkludera eleverna? (nyfikenhet)
- En lärare undersöker hur många gånger elever skrattar gemensamt i klassrummet (lust att lära)
- En lärare upptäcker att eleven googlar för att få mer kunskap om det läraren undervisar (lust att lära, nyfikenhet).
- En lärare upptäcker att elevernas frågor om ”vad ska vi göra?” visar på deras intresse för lektionen (nyfikenhet).
- Vaktmästaren besvarar elevernas nyfikna frågor om vad vaktmästaren gör (nyfikenhet).
- Läraren ser att eleven engagerar sig i undervisningen och undrar över elevens engagemang (nyfikenhet, lust att lära).
- Elevens frågor som handlar om att eleven vill förstå men behöver hjälp för eleven inte förstår (utforskande)
- Lärarens nyfikenhet på hur eleverna lär sig (utforskande, lust att lära).
- En lärare som frågar hur en annan lärare förbereder sig (nyfikenhet, utforskande, lust att lära).
- I köket funderar kökspersonalen över hur de kan skriva matsedlar som kopplas till läroplanens övergripande mål ”Att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt” (utforskande, nyfikenhet).
Listan kan bli lång. Listan kan hela tiden utvecklas att göras längre. Frågan är lyft. Svaren är många och utvecklar ständigt nya. Om vi listar upp det vi spontant ser och tänker besvarar frågorna ska dessa tas emot utan att värderas. Det kollegiala samtalet måste vara tillåtande och belysande. Det är ofta de små reformerna som påverkar de stora. Att eleverna blir glada då de ser sin lärare komma till skolan på morgonen och ropar Hej! visar på relation. Det är mycket viktiga aspekter att göra sak av.
Jag återkommer med fler upplyfta frågor.
Pingback: Navigare & Perdisco Vivere Est! « Välkommen till verkligheten