Undervisning: En bok genom flera kursplaner

Körling fotograferar 2014

Låt oss säga att vi ska låta eleverna läsa John Steinbeck Möss och Människor och att vi ska undervisa ur och genom den berättelsen. Att läsa John Steinbecks bok Of Mice and men/Möss och Människor tar ca 2 timmar (Det är känsligt att ange tid då vi läser på så olika sätt och att hur fort vi läser inte handlar om att vara duktiga snabba läsare, det viktiga är att vi läser boken vi ska undervisa om. Tre läsare fick ta tid på sin läsning för att jag skulle kunna ange en ungefärlig tid). Det betyder att vi skulle kunna läsa den kollegialt. Detta för att skapa en läsupplevelse där vi tillsammans kan utveckla en undervisning som refererar till boken.

Eller är det möjligt för skolan att samverka mellan kursplanerna, förhindra de stuprör en kursplan kan skapa till förmån för fler kursplaners möte genom den bok vi ger eleverna att läsa?

Det vi kan göra då det gäller förberedelser av ett cross-curiculum-arbete är:

  • välja författare och bok
  • kollegial läsning – vi läser boken i kollegiet för att hitta ingångar i våra specifika kursplaner och inom vår kompetens
  • göra en karta över på vilket sätt vi kan göra bokens innehåll till centrum – exempelvis kan maten som presenteras i boken lagas och avsmakas i hem- och konsumentkunskapen. Om läraren där ingår i läsprojektet är detta en enkel koppling till boken. ”Att smaka av bokens innehåll” skulle lektionen kunna heta. Eleverna får då uppmärksamma vad man äter och hur det presenteras i skönlitterär form och hur det smakar i verkliga livet. I ämnet bild kan boken illustreras och omslaget kan diskuteras. I bokproduktioner kan det finnas olika upplagor med olika omslag och en diskussion om bildkomposition och val av omslag är en diskussion för ämnet bild. Att få gestalta texter i bild gör att berättelsen får komma till uttryck på andra sätt än muntligt och skriftligt. Bokens geografi kan diskuteras och undersökas i ämnet geografi. Finns platserna som nämns i boken? Inom vilket område utspelas berättelsen? Att läsa samma bok på engelska gör det möjligt att diskutera hur språket färgar berättelsen och hur vi kan förstå den på olika sätt beroende på vilket språk vi läser boken i. Vi kan diskutera översättningar, ordval, språkbruk och hur man översätter från ett språk till ett annat. Att läsa skönlitteratur på engelska ger också språk i ett litterärt sammanhang vilket leder in i diskussioner om litteratur och språk vilka liknar de samtal som sker i ämnet svenska. För att skapa möjligheterna måste varje kursplan studeras, vilka träffar arbetet ger i kursplanen och dessa ska lyftas fram och synliggöras. Genom lärarnas medvetenhet om vilken bok eleverna läser kan lärarna ständigt referera till den boken då möjligheter ges.

Det kollegiala arbetet har då ett innehåll att problematisera kring, utmanas kreativt runt – alltså själva berättelsen och hur att levandegöra den på många olika sätt. Det betyder också att eleverna får möta textens innehåll på ett rikt och varierat sätt.

Det vi säger att eleverna ska göra gör lärarna: Läser skönlitteratur!

Det här inlägget postades i Boken i undervisningen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.