Får vi betyg i det här? Kommer det här på provet?

Det livslånga lärandet och lusten att lära sätts på sin spets då eleven frågar om läraren kommer sätta betyg på det som eleven gör just nu. Samma dilemma uppstår då eleverna ställer den fråga som handlar om den kommande bedömningen och det annonserade provet

– Kommer det här på provet?

Innan eleverna har börjat sina arbeten kommer frågan. En elev sa finurligt att man får något nytt på måndag, man får läsa på några dagar och sedan prov på fredag. Check. Den eleven var nöjd med att det var så. Det handlade mer om att läraren gjorde allt för att eleverna skulle få lära sig och utvecklade undervisningarna så att det var möjligt. Att det fortfarande var lustfyllt och roligt att lära och att läraren måste få kontrollera att eleverna hade lärt sig det de skulle. Andra elever har inte den tanken kring sitt lärande. De känner press. De lär sig för provet. Efter provet får de en markör var de befinner sig på betygsskalan. Check. Nästa område att lära presenteras och nästa prov ger läraren ett betygsunderlag. Det blir en slags produktion.

Grad av angelägenhet

Det livslånga lärandet och lusten att lära är begrepp som vi måste blåsa liv i, föra in i de pedagogiska samtalen, undersöka vad de kan innehåll och framför allt samtala med eleverna om. Lust att lära är ett problematiskt uttryck. I Kiwiboken, 2006, skrev jag om att lust att lära handlar om att få pröva. Lust att pröva. Att vilja pröva handlar om att få möjlighet att pröva. Att pröva är att utforska något ännu okänt. Frågan om det kommer på provet eller om läraren sätter betyg kan då handla om att eleven upplever att det inte är värt att pröva för om jag inte kan vill jag inte utsätta mig för att pröva och få mitt prövande betygsatt. Att inte kunna och inte pröva för att rädslan för att betyget då ska bli lägre.

Jag skrev också att undersöka grad av angelägenhet gjorde det möjligt för läraren att orientera sig i undervisningen, göra den angelägen och därmed påverka elevens nyfikenhet och motivation genom att på många olika sätt locka dem in i undervisningen och hur det vi samtalar och diskuterar, gör eller utvecklar också påverkar elevens känsla av angelägenhet. De ska inte tänka på betygen. De ska uppleva att de är i en miljö där vi lär oss och det kan innebära att frågan om lärandet inte ens kommer upp bland eleverna. De lär sig för att de involveras, engageras och är aktiva.

Det lustfulla kunnandet

Det är lustfyllt att kunna. När vi kan, då vi förstår, då vi uppfattar att vi kan kommer lusten. Att stanna vid det vi kan och utforska det är att befästa kunskaperna och ge kunskaperna utrymme och ny avstamp. Då vi kan och då vi vet är äventyret stort. Att lära mer om det vi kan.

Lusten att pröva är att ge eleverna ett innehåll de ska få lära sig av och genom. Det är en början. Genom och i undervisningen får eleverna möta något nytt och får upptäcka att det eleven lärt sig också kommer till användning i det nya. Att få pröva ska inte innebära en begränsning. Att redan i inledningen fråga om betygen och provet gör något med helheten av det lärande som ska äga rum i klassrummet.

Man ska lockas att äta kakan med russinen i.