Undervisning: Vad behöver vi veta för att förstå en vetelängds avstånd?

Det finns det skyltar som säger att vi ska hålla fem vetelängders avstånd. Längder i matematiken och bilder av längder i verkligheten. Igår fick jag se en lärare visa en bild på skylten med ”håll fem vetelängders avstånd” och jag funderade sedan på vikten och betydelsen av att tala om längder, avstånd och annat vi har kommit överens om.

För att kunna hålla fem vetelängders avstånd måste vi veta/kunna:

  • ordets betydelse
  • förstå liknelsen
  • utgå från det vi tidigare vet om x antal meters avstånd
  • omvandla cm till meter (då vetelängden inte är angiven i meter) och omvänt meter till centimeter
  • vad vet jag redan om syftet med avstånd idag? Kan jag applicera min kunskap på detta med vetelängden?

(Underbara) Problem som måste beaktas är att:

  • vetelängder inte har ett bestämt mått och alla vetelängder är lika långa
  • vi behöver ta ett beslut om ett generaliserat mått – en vetelängd är ungefär x cm – och gärna tillsammans – det här gör att vi också kan diskutera hur vi beslutade om att en meter är ett bra mått och något vi kan använda tillsammans. Meterns historia kan därför kopplas till tanken om vetelängdens beslutade längd.

Vetelängdens längd enligt Vår Kokbok:

När man slår på vetelängder och hur man bakar dem föreslås en längd av cirka 30 cm. Som allt vi gör för hand så höftar vi mått. Mina vetelängder är inte så långa men kallas ändå vetelängder. Vetelängder betyder att man gör ett bröd som är långt och som ska räcka till flera. Vetelängden ersätter bullen. Alltså besparar det arbete. Man gör en vetelängd istället för x antal bullar. Samma deg, samma innehåll men inte samma utförande. Vetelängdens längd hör också i sin tur samman med plåtens och utrymmet i ugnen. Man gör säkert en krans av vetelängden när man upptäcker att plåten är för liten och ugnen likaså. Vi är uppfinningsrika.

Cirka är ett spännande ord.

Cirka – ett ord att studera lite närmare:

 

Undervisningens längd:

Om jag vore lärare skulle jag ta bort alla linjaler och låta elever fundera över hur lång deras vetelängd skulle vara. Alla skulle få ett papper, ett snöre, eller något annat som de kan utgå ifrån. Sen skulle vi lägga ut alla våra trettio centimetrar och studera skillnaden. Den skillnaden skulle vi sedan diskutera. Varför behöver vi ett exakt mått? Varför behöver vi inte det?

På lärarens fråga om hur lång en vetelängd är svarade en elev mycket tyst, men ändå så jag kunde uppfatta det:

– Det är hur långt vi vet!

Jag önskar er en undervisarvänlig dag,

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling

 

This entry was posted in Källkritik och undervisning, Lektion, Lektioner och lektionsförslag, Matematikundervisning, Ordförrådet, Systematiskt kvalitetsarbete i undervisningen, Undervisningen, Verkligheten. Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.