Anne-Marie Körling

Låt mig leka med tanken. En dag där boken är i fokus. På tunnelbanor läser varenda människa. På bussarna läser en tant högt för två barn, så högt att hela bussen lyssnar och alla glömmer att kliva av vid Ringvägen där de skulle handla. I högtalarna annonserar SJ ut avgångstider med lyrisk stämma och passar på att läsa upp en diktrad eller två.

Rubrikerna och löpsedlarna skriver vänliga läsbara ord, eller lockande äventyr ur folksagorna. I varje offentlig lokal finns det utdrag ur böcker, korta intressanta stycken i affischstorlek som gör varje plats till en läsplats, en högläsningsplats, en textmötesplats.

Biblioteken står tomma för böckerna är utlånade. Även de i de gamla bokhyllorna i källaren blir plötsligt efterfrågade och eftersökta. I varje hem dimper det ned en sagobok för såväl gammal som ung. Generaldirektörerna i alla verk gör slag i saken och skaffar bokverk som de har i händerna så att alla kan se vad de läser. När fotbollslagen intervjuas står varje fotbollsspelare med en bok i handen och tränaren utbrister – Bokläsande fotbollsspelare gör litterära mål och skriver in sig i historien. Journalisterna skriver om boktitlar som kan relatera till varje reportage med orden ”Läs mer här!”.

Den dagen tar rektor inte emot några utomstående. Rektor har satt upp en stor skylt på sin rektorsdörr där det står att rektor är fullt upptagen med ett mycket viktigt uppdrag – den att besöka varje klass på skolan och läsa högt för dem. Inte läsa lusen av eleverna utan läsa lusten in i dem.  Rektorn säger att budgeten får vila för ordförrådets vikt i guld och den kommande räntan är den blivande belöningen när eleverna självständigt läser vidare på gymnasier och senare högskolor. Skolans matpersonal har matsedlar som de generöst delar ut till matätande elever. På matsedlarna står underfundiga verser om palsternackor, blommiga falukorvar och om en gurka som tituleras herr.

I matvaruaffärerna kom kvitton ut ur kassaapparaterna. På dem stod en liten saga om Spara och Slösa. Klädaffärerna hade man byxor, tröjor, kjolar och strumpor med texter på, inte bara märkesord utan märkvärdiga ord som inte alls handlade om kommers utan mer om hur en sagas innehåll klär insidan av läsaren med ett äventyr att beträda.

Ja, överallt den dagen fanns böckerna i händerna på folk. Det var ett läsande folk i kungariket där boken hade sin dag. Och då dagen gick mot sitt slut hände det som ingen riktigt hade tänkt på. Människorna på tunnelbanorna, i flygplanen och i godnattläggartagen hann inte läsa klart utan krävde ytterligare en dag, och en till, och en till … och en till.

Så skulle det bli den dagen då vi alla beslöt att göra bokens innehåll till något av vikt. Och barnen … ja, de skulle vi aldrig mer behöva tjata på. Det vi vuxna gör och visar – det gör barn och unga också. Läser med andra ord.