Jag tänker på orden feedforward och feedback. Jag tänker feed. Det är vad jag gör. Så fort jag ges möjlighet så ”föder” eller ”matar” jag med det innehåll jag kan – dvs – jag ger generöst ord om det jag ser av elevens lärande. Det är så roligt, så utmanande och så generöst. Jag tänker i termer av generositet. Skolan är en sådan plats!
Hej Anne-Marie,
Jag hade förmånen att få lyssna till dig på Skolportens konferens idag. Jag hann inte fånga dig, men jag vill att du ska veta att jag tyckte din föreläsning var suverän! Så befriande när fokus så självklart sätts på vad eleven kan. Det var en inspirerande timme och jag hoppas våra vägar möts igen någon gång.
Må så gott och lycka till med allt ditt viktiga arbete framöver!
Jag tackar så innerligt. Det var mycket intressant att lyssna också. Höra Skolverket och Skolinspektionen och forskarna och praktikerna. Tack Skolporten för uppdraget.
Oftast är vi lärare bra på att tala om elevernas uppförande. Det gör vi också: ”Han satt stilla hela lektionen idag, framgång” och när det gäller lärandet så famlar vi: ”Jag kan inte säga så mycket om den där elevens lärande!”
Idag talar jag bedömningar. Föreläser!
Det här blogginlägget filar jag på. Om förmågorna hos läraren. Hur kommer den till uttryck? Hur syns den? Hur uppmuntras den? Vilka är lärarnas Big Five? Hur kan vi fila fram de främsta förmågorna för läraryrket och fokusera på dem? Är det om ens möjligt att uttrycka sig på detta vis?
Jag återkommer! Om vi verkligen gräver i vår lärarkompetens. Vad är våra främsta kompetenser, vilka är våra lärarförmågor? Hur lyfter vi fram dem? Är det någon förmåga vi ska lyfta fram ur gömmorna eller utveckla? Lägger vi fokus på rätt förmågor? Förändras våra förmågar? Vilka är våra kompetenser? Kan vi tänka så här?
Ja, det är bara frågor. Jag tänker utifrån dem.
Att skriva omdömen och att tala sig till dem i klassrummet med eleverna. Jag tänker att om jag pratar om vad jag ser och förstår att utveckla mitt seende kan jag börja i det muntliga. Säga och berätta att jag ser – att du skriver så att jag ledigt kan läsa din handstil – och då lär jag mig att förhålla mig muntligt till det jag en dag ska skriva i ett omdöme om elevens lärande. Orden finns i rummet. Förhållningssättet är generöst. Och lärandet är i fokus. Bättre än sitt still, var tyst och allt annat vi säger för att fostra.
Lägg till. Ta inte bort. Dator och penna, papper, padda och bläckpenna. Jag lyssnar till elever som säger – ”jag kan inte rita av din modell” – till läraren. ”- Jag har bara min dator”. Jag ser hur eleverna löser sina möten med lärarens undervisning genom att också ha papper och penna. Jag ser en elev hämta en modell från internet, jämföra den modellen med den läraren har ritat på tavlan. Jag tänker på att eleven gör en källkritisk granskning och den ska lyftas fram. Jag tänker på skolbiblioteken som kastades ut för att ge rum åt datorerna. Idag behövs inga datorer i rum. Vi bär dem med oss som mobila enheter. Och pennan, pappret och boken ryms också i den verksamheten. Nu när vi inte längre behöver speciella datorrum så kan vi kanske bygga upp biblioteksverksamheten igen. Jag tänker alltid både och. Inte antingen eller.
Ibland är det mer än okej att störa
Detta hände när jag slutade läsa en sommar
Ingen frågar mig längre vad jag ska bli när jag blir stor
Känslan av att kunna cykla gör mig fortfarande lycklig
Det som inte får hända på en begravning
Händerna och generationernas görande
Man blir aldrig för gammal för kurragömma
Att läsa sig till ett humleintresse
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
Om skärmstopp och den viktiga ögonkontakten
Högläsning ger vinster som inte går att mäta
Föräldrar ska inte träda in som lärare
Låt oss bli lite mer som världens bästa Karlsson
Därför fortsätter jag envist att hälsa på alla elever jag möter
Inom varje stökig pojke finns en vetgirig elev
Det är inte skryt att berätta om sitt viktiga arbete som lärare
Läslistorna är här – låt oss läsa
Läsförmågan får aldrig överges och bli en förväntad kunskap
Vi måste väcka liv i lärares tystade kompetens
Nu är nyfikenheten viktigare än förra årets dystra resultat
Låt oss aldrig bli för gamla för barnböckerna
Så drabbar stressen både lärare och elever i skolan
Skolan är det bästa skydd våra barn har
Stöts man ut från skolan, stöts man ut från samhället
Det räcker inte att säga att vi är en läsande skola
Så försvinner elevernas rädsla för att göra fel
Om högläsning på ett främmande språk
En sommar utan läsning – då gick min hjärna i dvala
Det gör fysiskt ont i mig när eleverna inte får läsa det de vill
På rasten är han kung, i klassrummet ”dum i huvudet”
Livsviktigt med böcker för att barnens fantasi ska flöda fritt
Att banna en bok är att banna ett barn
Barn läser inte för att göra vuxna glada
Om lyssneläsningen – inte antingen eller – utan både och
Låt oss inspireras av alla lärare i litteraturen
Vetgirigheten får eleven att låna böcker från översta hyllan
Min respektlösa fråga gav mig en funderare
Fler borde ha min mammas tillit till skolan
När läsningen inte fungerar – lägg allt annat åt sidan
Alla elever lyssnar uppmärksamt trots att de inte förstår ett ord
Pajkastningen mellan hem och skola är destruktiv för alla
Galet att lärare inte vågar vara sjuka
Vi lärare har mycket att lära av varandra
Läs gärna porträttet i Läraren Här
Böcker jag har läst 2026:
Böcker jag lyssnat till 2026
Böcker jag läst under sommaren 2025:
Böcker jag läser under december 2023:
