Källkritiken och textrörligheten: Lektionen om kvittot

Lektionen om kvittot –

källkritik och textrörlighet kommer på köpet!

Jag har undervisat om kvitton, parkeringslappar och annan smått och gott. Det finns stor undervisning i det lilla. Jag har ett litet motto för mig själv. Gräv där du står, ta det du hittar, gör något stort av det hela. Jag lutar mig mot tanken: Det finns inget som är så välbekant att inget nytt ryms däri. Det är professor Sven-Eric Liedman som inspirerat mig med denna tanke. Och jag tror att allt egentligen är nytt. Också för oss. I våra vanliga vardagar är det mest vanor och bortglömt – men om vi börjar titta lite på vad det är för något vi ser så kan vi också skapa nyfikenhet och medvetenhet om något så litet som ett kvitto. Låt mig presentera lektionsförslaget:

Förförståelse och introduktion:

Aktivera upp förförståelsen genom att visa ett kvitto som du plockar upp ur din kloka lärarficka. Det får gärna vara så där spontant skrynkligt och respektlöst ihopknycklat. Det är ännu bättre – tänk vad ett litet ihopskrynklat papper kan säga oss om något stort och något annat. Vi är något på spåren. Men vad?

Börja utforska genom att göra en textpromenad, det kan liknas vid en bildpromenad:

En textpromenad betyder att vi sätter ord på det vi ser och vi vet:

  • Jag ser att det är ett kvitto
  • Jag ser att någon har varit och druckit kaffe
  • Jag vet att den som köpte kaffe köpte två koppar kaffe
  • Det står att det är en butik
  • Det finns en mailadress att maila till
  • Det står SEK, jag tror det betyder att de har handlat i Sverige
  • Jag sera att de har handlat i Sverige – språket på kvittot är på svenska..
  • Jag ser att den som säljer kaffet gör reklam på kvittot
  • Jag vet vad den personen som köpte två koppar kaffe – vilket fik den var på?
  • Jag vet att det finns en hemsida som heter…
  • Jag vet att alltsammans betalades med ett VISA kort
  • Jag vet vad klockan var då de betalade, exakt klockan 08.59
  • Jag vet att en kopp kaffe kostade 30 kronor och att två koppar kaffe kostade 60 kronor.
  • Personerna är inte hemma för då skulle de göra kaffet där!
  • Jag vet att man betalar moms men jag vet inte vad det är för något?
  • Jag vet att…

Detta samtal, för det ska vara i samtalsform gör att alla elever kan delta. Det vi vet är skilt från det vi inte vet. Dessutom kan vi urskilja massor av information om detta kvitto och vi är långt ifrån klara med det.. jag ser är en outtömlig undervisning i att sätta språk på det som vi omges oss med. Men allt vi omger oss med tar vi för givet. Det gör jag aldrig. Allt kan man använda och undervisa kring.

Alltså blir nästa frågeställning – Vad vet vi:

Jag vet att grundar sig i den första frågeställningen.

VAD TROR VI – nu får man spekulera och det hej vilt:

  • Jag tror att det var två personer som fikade på Johan & Nyström.
  • Jag vet att de där två personerna drack Cappuccino
  • Jag tror att det fanns massor av olika kaffesorter att välja bland.
  • Jag tror att den som köpte kaffet inte hade några kontanter utan betalde med ett kort.
  • Jag vet att den som betalade gjorde det med ett VISA kort.
  • Klockan var 08.59 och jag tror att de två personerna som drack kaffe inte var med på det pendeltåg som inte gick denna morgon.
  • Jag tror de där två personerna firade att det var första september och en ny månad
  • Klockslaget säger att de betalade klockan 8.59 men det säger inget om att de betalade efter att de druckit kaffe eller innan de druckit kaffe…
  • De kanske inte satt kvar där utan gick för att titta om pendeltågtrafiken hade kommit igång igen…
  • Varför tror ni att det är två, det kan vara en kaffesugen en som gillar det här kaffet och beställer en kopp till…
  • Jag tror att den var någon ensam som drack två koppar kaffe på Johan & Nyströms kaffe…
  • Man kan maila till dem och fråga – det finns en info@johanochnystrom.se – adress
  • Och en hemsida…
  • Jag tror att den som tog upp detta kvitto hittade det på en gata och bestämde sig för att göra en undervisning av det
  • Jag tror att detta har hänt, alltså någon har druckit kaffe, antingen ensam eller med någon, och de som var där tyckte om specialkaffe för kaffet ser ut att komma från ett speciellt rosteri…
  • Själva huvudaffären verkar ligga i Tullinge, På Hamringevägen 1
  • Ha, ska vi ringa och prata med dem… undrar om man hamnar hos en växeltelefonist eller om man hamnar rätt hos rosterimästaren… vore kul att undersöka…
  • Vad sjutton är moms? Betalar cafeinnehavaren moms också?
  • Jag tror att momsen är lägre på gott kaffe – är det bra kaffepolitik i den där affären?
  • Alltså hur är det med kaffet – är inte det världens största import och exportprodukt?
  • Kaffe dricks mest i Sverige vet jag…

Här är vi nu inne på världens diskussion om kaffe. Och undervisningen ska nu problematiseras. Vem är det som dricker kaffet och vad händer om vi ger bilden en bakgrund. Kvittot ligger på en bok… Vad säger det om den negativa bilden, alltså det vi inte vet någonting om…

Vad vet vi nu om den som sitter och dricker kaffe?

– Sitter, hur vet vi det?

Ja, just det. Det kan vi aldrig veta någonting om för vi har bara kvittot. Ändå gör vi en mängd antaganden. Nu ska vi leva ut våra föreställningar om personen som dricker kaffe:

Vem är det? Vad ser vi av bakgrunden?

  • personen som dricker kaffe har en text..
  • personen som dricker kaffe läser nog något om Vygotskij
  • personen som dricker kaffe sitter och läser
  • personen….

Från det faktiska kan vi ta ut svängarna än mer. Vad händer om vi ökar på kvittot och bakgrunden med andra detaljer. Var är personen och dricker kaffe? Vad vet vi om personen? Hur kan vi teckna en personbild? Hur kan vi föreställa oss platsen utifrån det tillförda objektet.

– Om ni får sätta er i grupper och diskutera?

– Självklart. Och vet ni, jag vill också ingå i en grupp? Här är nu underlaget för diskussionen. Då vi är klara – låt oss argumentera och diskutera våra olika personers likheter och olikheter. Det här ska bli mycket, mycket spännande. Få se… vad triggar igång min inspiration.

Låt oss titta på alla bilder. Sen väljer jag utifrån mitt intresse och den bild som utmanar mig. (Jag modellar alltid mitt egna intresse och mitt fokus, brukar få elever intresserade).

Denna undervisning resulterar i stor muntlighet, livliga diskussioner och kreativitet och fakta. Jag brukar ringa in de kursplaneområden jag möter i den levande klassrumsverkligheten men ser att hela undervisningen samspelar med läroplanens intentioner med och hur och vad att kunskapsutveckla och vad eleven har rätt till att lära och hur att lära.

Textrörligheten!

Att undervisningen handlar om det viktiga begreppet textrörlighet får ni upptäcka. Det är väldigt, väldigt roligt. Jag ska nu skriva en liten uppsats om detta kvitto:

Anne-Marie och berättelsen om kvittot, modellat skrivande:

Förbannat också! utbrast hon där hon stod och tittade på den tavla som annonserade ut att pendeltågen denna morgon hade havererat. Huvudet värkte. Tankarna skulle spridas på arbetet och nu stod hon där hon stod. Folket runt omkring henne suckade uppgivet och en del blev fly förbannande. Men hon stod där hon stod med sitt huvud och sin huvudvärk.

– Jag behöver kaffe, sa hon högt. Kaffe… det blir dagens räddning. Hon ringde upp chefens underbara sekreterare och meddelade att hon sitter hemma och gör sina presentationer för nästa veckas utbildningar.

– Jag noterar detta, kvittrade den alltid lika glada och underbara sekreteraren… alltså med titeln chef…

Kvinnan i den molokna klänningen stegade hemåt igen. Och för att kaffetrösta sig slank hon (nu är det väldigt lätt att börja sjunga ” och en slank hon dit och en slank hon dit och en slank hon ned i diket” men det fanns inget dike, för det här är en storstad där alla diken har försvunnit). Hon slank in på Johan & Nyströms specialkafferostfik och gastade som besatt:

– Mitt huvud! Mitt huvud! Skynda och gör två stora koppar Cappuccino på ett momang! Jag är ensam! Men jag vill ha två koppar kaffe. Ja, just så, två stycken koppar också. Jag betalar då jag går… med mitt VISA kort!

– Ska bli, ska bli… sa han som kanske hette Johan…

Utanför gick människor i mängder från pendeltågstationen. En del såg vilsna ut. Men det brydde sig kvinnan i de omaka skorna inte sig om. Hon tittade ned i två kaffekoppar och tänkte:

– Här sitter jag och dricker kaffe. Här sitter jag och är tre år och dricker kaffe!

Huvudvärken stillades för några minuter. Hon tänkte. Det var länge sedan jag gjorde en lektion om kvittot. Kanske ska sprida den lektionen så att flera får göra den. Hon log mot kaffeinnehavaren och började nynna med i den sång som spelades i bakgrunden… Bob Dylan…

Källkritiska frågeställningar:

  • Gör bloggaren reklam för det här kaffestället?
  • Hur har bloggaren tänkt kring sina länkningar?
  • Vad är syftet med hela inlägget här?
  • Hon syftar till läroplanen och kursplanerna – hur kommer det sig att hon inte tydligare markerar hur de syns i denna undervisning?

Kopplingar till Lev Vygotskijs teorier om fantasi:

Den pedagogiska slutsats man kan dra av detta /om fantasin och verkligheten/ är att det är nödvändigt att vidga barnets erfarenheter om vi vill skapa en stadig grund för dess skapande verksamhet. Ju mer ett barn har sett, hört och upplevt, ju mer det vet och har tillägnat sig, ju större mängd verklighetselement det besitter i sin erfarenhet, desto betydelsefullare och produktivare blir dess fantasi vid i övrigt lika förutsättningar.

PÅ SÅ VIS BYGGER ALLTID FANTASIN MED HJÄLP AV MATERIAL SOM HÄMTATS UR DEN GIVNA VERKLIGHETEN.

Lev S Vygotskij: Fantasi och kreativitet i barndomen

Anne-Marie tänker, fast hon har fruktansvärt ont i huvudet:

Vygotskij menar att fantasin alltid har sin grogrund i det vi vet och erfar. Jag tänker att jag erfor kvittot, kaffet, Bob Dylan och det är faktiska saker. I mig samspelar de och jag kan kreativt skapa lektioner. Här blev det en sådan! Och du Vygotskij – varför bara fantasi i barndomen – den är väl fullkomligt mänsklig och tillgänglig för alla i alla åldrar? Hur kan man annars tänka. Bara konkret?

Jag vet att Lev S Vygotskij ler åt mina frågor. Jag ler tillbaka!

********

Gensvaren är oftast generösa i de sociala medierna:

@Korlingsord Det där var ju en alldeles brilliant lektion! Strålande hälsar Stockholmskällan!

Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Frågekonsten, Källkritik och undervisning, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Skriver om ditt och datt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 svar på Källkritiken och textrörligheten: Lektionen om kvittot

  1. Lisa skriver:

    Du är så bra på att fånga vardagen och tipsa oss andra. Tack för det!

    Jag testade att ha kvittolektion redan i våras med några av ”mina” femmor och blev mycket förvånad när de berättade att de ALDRIG lagt märke till kvitton förut! Lektionen blev så rätt!

    Eleverna lärde sig massor genom att studera den lilla papperslappen. Dagen efter hade två av eleverna med sig en hög av kvitton som de fått på affären intill, ett härligt initiativ. Vi lekte detektiver flera lektioner därefter och fick massor av matte på köpet. Vi testade till exempel om kassapparaterna verkligen hade räknat rätt? Avrundning, enheter; kilogram, hektogram, liter och deciliter. Klockan förstås och datum. Och allt detta rymdes på en liten lapp, vilket billigt läromedel! Jag tror eleverna lärde sig mer på detta sätt än att räkna i en bok. Mer av sånt i skolan!

  2. Anne-Marie Körling skriver:

    Levandegör undervisningen och samspela med eleverna – fortsätt så Lisa // Anne-Marie

  3. Anna-Karin Frisk skriver:

    Vilken bra uppgift! Och vad bra du beskriver det du gör! Jag förstår att ni måste haft intressanta diskussioner. Känner att jag måste prova så småningom med mina nyanlända!

  4. Pingback: Mats Öhlins blogg » Skolverket försvagar elevens rätt

  5. Rasmus skriver:

    Vilket inlägg! Helt rätt att man aldrig ska ta omgivningen för givet, alltid går det att hitta en miljard saker att spåra iväg på, inspirerande!!

  6. Pingback: Skriva | Pearltrees

Kommentarer är stängda.