Lektion: Om att lägga sig i och veta bättre.

Att se andras fotografier, läsa andras texter, se andras arbeten väcker också tankar om vad man själv skulle vilja ändra, göra eller vad man själv kanske kunde göra bättre. I tanken är man den som kan göra det, något bättre än det man ser. Nyss tittade jag på ett fotografi där jag funderade över kompositionen och fann att jag minsann skulle göra det på ett lite annorlunda sätt. I och med att jag tänker och funderar är jag också lärande. Jag vet inte bättre och jag kan inte göra det jag tänker att jag kan. Jag har ett fotografi framför mig som gör mig lärande och funderande. Då jag själv fotograferar kommer det ta mig lång tid och många, många fotografier innan jag lärt mig. Men att jag kan se i andra det jag själv vill göra är en lärande väg. Den är inte kritisk i den bemärkelsen att man vill slå ned på någon annans arbete utan tvärtom man utvecklar sitt seende och sitt lärande för att man får tänka runt det man tidigare inte tänkt och funderat kring. Från orden och tanken är det lång och mödosam väg till den egna visionen om det man vill lära och faktiskt slutligen göra.

Jag lät min elever göra inslag i författares texter och därigenom upptäcka sin egen skrivarådra.

Detta elevarbete är från 2003. Årskurs fyra.

P1130278P1130279

Det här inlägget postades i Kollegialt lärande, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 svar på Lektion: Om att lägga sig i och veta bättre.

  1. Jennie skriver:

    Vad inspirerad jag blev av detta! Tack!

  2. Anne-Marie Körling skriver:

    Tack. Glad blir jag.

Kommentarer är stängda.