Läsförmågan och ledigheten

Att tjata om läsningen och i synnerhet sommarläsningen gör själva läsandet till ett måste. Ofta blir vi mer högljudda och envisa i vår iver att se till att boken blir läst. Och som svar kanske boken avvisas eller bemöts vi av kommentarer som vi inte vill höra.

Och javisst kan det behövas påminnas om att vi ska läsa och fortsätta att läsa. Under all ledighet vet varje lärare att den som inte läser eller underhåller sin läsning tappar lite av den läsförmåga som fanns innan ledigheten. Det är därför sårbart med ledigheten. Läsförmågan kräver nämligen träning och kontinuitet. Vi behöver läsa dagligen.

Men … att tjata om något som vi talar oss så varma för blir lite lurigt. Att i stället se till att böckerna själva får påminna genom att:

• duka fram böckerna till frukost, variera bokbeståndet varje dag,
• visa att man själv läser och inte kan låta bli att berätta lite om det man läser
• lägga en liten boktrave på toaletten eftersom vi gärna läser lite då vi sitter där
• tidningar av olika slag: Bamse, Kalle Anka och nyheterna kan läggas fram vid datorn
• ha en gemensam lässtund; vi läser ihop men olika böcker och kan ligga i varsin soffa, eller varsin stol och läsa under en halvtimme stöttar familjeläsningen
• berätta om det vi läst och vad vi tänkt om det vi läst gärna över sill och potatisen under sommarlunchen
• göra gemensamma utflykter till bibliotek och bokhandlarna utan att genast prata om vilken bok vi ska köpa utan att strosa omkring bland böckerna och upptäcka dem
• högläsa, högläsa, högläsa – också någon minut sätter fart på tanken och ”ut flyger orden” ur boken
• När vi vill tjata, hålla tillbaka impulsen och tänka över hur vårt tjat skulle göra oss själva till läsare, vi gör något trist av det som kan vara roligt, intressant, spännande och fullkomligt underbart.
• När vi läser se till att vi pratar positivt om att läsa och att vi själva syns uppslukade av boken vi läser.

Hej HOPP!/Anne-Marie