Den ångestskapande skolan

Ja, jag vet inte. Men jag läser och funderar. Skolorden är så stora. Men de är som ballonger som måste smälla. Jag har funderat över hur stor ångest (oro eller ofömåga) man kan känna som elev i en skola som inte erbjuder lärande där lärande ska äga rum. Jag tänker på verkligheten bakom ansvar och demokrati. Det är mycket som blir och görs till elevens ansvar. Om man inte kan ta ansvar så ska man få möjlighet att utveckla ett lärande ansvarstagande. Sedan detta med valmöjligheter. Det finns många och stora valmöjligheter idag. Det måste man också få tränas i att utveckla och förstå. Vi har också den demokratiska aspekten. Detta om ansvar och medinflytande i skolan. Den i elevens egna skolgång och ansvaret i detta. Det är inflytande i skolan, i elevens egna skolgång och vad eleven ska lära.

I mina ögon blir det en aningens ångestladdat. Beslut om en egen skolgång är knappast möjlig att ta utan utbildning i vad som erbjuds och vad som är valbart. Att forma sin egen utbildning utan att veta något om lärandets möjligeter. Det vore ungefär som att ge en karta där varje väg är möjlig, där allt är möjligt och allt kan väljas. Att välja innebär att kunna välja bort.

Det ställer stora krav på eleven att ta eget ansvar, förstå hur att utforma sin skolgång, ha verkligt inflytande över sin skolmiljö, förstå sin egen utveckling, se den i ljuset av kursplanemål, förklara sig själv och sin plats i skolan.

Det måste till utbildning och en medveten sådan. Det är att överge barnen när allt läggs hos dem. Om vi gör så måste vi också tillåta eleverna att göra misstag, ta fel beslut och kunna få omvärdera. Lärare borde relatera till kunskapsutveckling i ansvarstagande och demokratiförståelse. Annars är skolan inte skola.

Demokratin sedan? Ja, verkligt inflytande är en träningssak. Det handlar inte om elevrådets diskussioner om bättre mat i matsalen och de toaletter som eleverna klagar över och som sedan ärvs vidare till nästa generation elevvalda. Det handlar om det vardagliga. Och att lära sig förstå demokratins regler.

Det är lärande aspekter som ska till – inte förväntningar på elevens förmåga att kunna dessa saker. Det krävs modeller för ett sådant. Det är kanske det som är skolans och lärarens modellande förhållningssätt.

Det här inlägget postades i Hinder för lärande, Läraryrket och lärarrollen, Skolrättigheter, Styrdokumenten. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.