Lektionsförslag: Bildpromenaden – Det mycket vidgade perspektivet
Man behöver inte en hel bild för att göra en bildpromenad. Det är så att verkligheten görs sig inte i helhet. Vi får den ofta i delar. Det är kanske inte så märkligt. Helheten får vi fantisera om. Och därför handlar denna bildpromenad om hur vi gestaltar en slags helhet. Låt oss börja, och givetvis är alla språk välkomna. Jag har gjort det här på svenska, engelska, syriska (fast jag inte kan men det gör inget för bilden, fotografiet stöttar min förståelse), spanska och tyska (som jag inte heller kan men bilden/fotografiet stöttar min förståelse). Jag låter alla språk komma till tals i klassrummet. Varför försitta chansen att vara mångordig och flerspråksfaldig? Aldrig någonsin. Dessutom är det befriande underbart och härligt för den språkliga självkänslan att få uttrycka sig på det språk som ligger närmast till hands (eller till hjärtat):
Bildpromenadens första fråga:
Sätt ord på det du ser:
Jag modellar svaren… men det är för att du ska få en idé om vad en bildpromenad kan leda till:
Jag ser:
- Jag ser färgen blå
- Jag ser något av stål
- Jag ser färgen grå
- Jag ser tunna stålpinnar…
- Jag ser mark
- Jag ser asfalt
- Jag ser …
- I see the colour blue
- I see the ground
- I see a part of a wheel
Bildpromenadens andra fråga:
Vad tänker du att bilden beskriver:
Jag tror:
- Jag tror att detta är ett fotografi som gestaltar en del av en cykel
- Jag tror att cykeln är blå
- Jag tror att cykeln är delvis blå
- Jag tror bara att själva hjulet är blått
- Jag tror att den som har cykeln tycker om färgen blå
- Jag tror att cykeln är parkerad och stilla
- Jag tror att cykeln finns på en plats där det är asfalt
- I believe it is a blue bicycle
- Me gusto azul
Den tredje frågan:
Vad föreställer du dig utifrån detta fotografi
Jag föreställer mig:
- Jag föreställer mig att den som cyklar på cykeln har en viss kärlek till färgen blått. Kanske att personen i fråga är blåklädd, kanske i sjömanskostym, ja, i själva verket en sjöman som älskar böljorna de blå…
- Jag föreställer mig att cykeln är köpt på Försvarets överskottlager och att den i själva verket var militärgrön och att den som köpte cykeln inte tyckte om den färgen för den personen är pacifist… man kan fråga sig varför den personen då handlar hos försvaret… man kan ställa sig sådana frågor
- Jag tror att det är en stadscykel.
- Jag tror det är en parkerad cykel på en adress i staden, vilken stad det nu kan vara, men själva färgen blå får mig att tänka på att det kanske finns en strimma gult någonstans utanför fotografiet. Kanske sadeln är gul… och då kan man kalla cykeln för en Sverigecykel. Den kanske står utanför stadshuset med de tre kronorna, kanske är det en väldigt vacker invandrare som cyklat dit för att hämta sitt svenska medborgarskap och festa lite i blå hallen… vad vet jag… jag ser ju bara några ekrar och lite blått… oj så jag pratar…
Den fjärde frågan handlar om den negativa bilden
Den fjärde frågan i bildpromenaden är något om den negativa bilden. Den negativa bilden är det som inte alls sägs men som säkerligen har bidragit till fotografiets uppkomst:
I den negativa bilden ser jag (det är bra om eleverna får uttrycka helhetsmeningen, genom språket medvetandegörs det mesta, så låt eleverna få uttrycka det i sin helhet):
- I den negativa bilden måste det ha funnits en fotograf som har tagit bilden
- Det måste ha funnits en kamera
- Det måste ha varit i dagsljus
- Det måste ha funnit en cykel
- Det måste ha varit en slags asfaltsgata, väg eller parkering
Den femte frågan man kan ställa är av mer källkritiskt slag:
Jag vill förhålla mig källkritisk genom att lyfta fram dessa frågor:
- Jag förhåller mig källkritiskt genom att ställa frågan – är fotografiet skuret? Och i så fall varför då?
- Jag förhåller mig källkritiskt genom att ställa frågan – vad vet jag om fotografen genom att titta på fotografiet? Kan jag tänka att fotografen är specialintresserad av cykelhjul? Färgen blå? Eller detaljer?
- Jag förhåller mig källkritiskt genom att ställa frågan – varför är fotografiet taget? Vad är motivet? Var ska bilden publiceras?
- Jag ställer mig källkritisk genom att ställa frågan – varför har fotografen Körling inte en riktig copyrightnotis?
- Jag ställer mig källkritisk genom att ställa frågan – Jag har googlat på Körling och finner flera Körlingar och om jag klickar mig fram så hamnar jag på Körlings Ord, vilka är de andra Körlingarna och … det finns faktiskt en fotograf i Amerika som heter Körling, jag ställer mig frågan varför inte Körling har valt att vara mer exakt?
- Jag ställer mig den källkritiska frågan om den där Körling har tagit en bild av ett annat fotografi och gör nu anspråk på att vara fotograf till detta fotografi?
- Jag ställer mig den källkritiska frågan – tänk om också den fotografen har tagit sin bild från en annan fotograf?
- Jag ställer mig massor av källkritiska frågor… och den viktigaste är – hur långt kan jag inte komma i mitt lärande genom att ställa mig källkritisk?
Lägg till en doft:
- Jag skulle tro att det luktar en aningens av cykelolja
- Jag tror det luktar avgaser för cyklar är i närheten av bilar.
- Jag tror det luktar av någon sån där härlig rosenbuske som fanns i min barndom…som humlorna mjuklandade i och burrade upp sina kroppar och tog med sig frömjöl… nyponbuskar…
Bildpromenadens lyssnarfråga:
Vad kan det finnas för ljud kring detta fotografi:
Jag tycker mig höra:
- Jag tycker mig höra barnskratt för någon ska ut med sin pappa och cykla på den blåa cykeln
- Jag hör en buss, tror det är linje fyra…
- Jag hör en motorcykel starta på en grusväg längre bort…
Bildpromenadens dialog:
Skriv en dialog om fotografiet och allt du nu har kommit fram till:
Jag modellar för att åskådliggöra, givetvis är allt vi processat din egendom, låna hejvilt av din granne och din klasskamrat och om inspirationen sinar så finns alltid din lärare. Låt mig visa dig hur jag gör:
Dialogen kring den blå cykeln, Anne-Marie Körlings text:
– Pappa, ska du ta den rosa cykeln eller den blå cykeln idag, frågar den färgstarke lilla ungen själv klädd i en prickig pyamas.
– Jag ska ta den prickiga cykeln, svarade pappan, själv klädd i svarta hängselbyxor och en gulsnygg skjorta, ja, jo, han såg ut som en geting men det sa den ljuva mamman som satt i hörnet av köket och sörplade kaffe ingenting om. Hon log ömt och tittade ned i Nationalencyklopediens uppslagsverk och läste på under rubriken Cykel… att måla om sin cykel.
– …
Elevernas gensvar kan stötta lärarens utveckling ofantligt:
– Anne-Marie, menar du att man ska skriva så där?
– Nja, skriv som ni vill, så skriver jag som jag vill. Låt oss mötas och diskutera våra texter om … vad säger ni… 20 minuter… eller fem eller nästa dag…? Jag är idel öra… men nu måste jag få fortsätta min dialog om den blåa cykeln. Jag är en sån där lärare som gör det jag ber eleverna göra. Teaching by doing. Jag har en inre bild av vad det kan betyda. Det är en helt annan bildpromenad.
Egna lärarreflektioner:
Detta är en lektionsmodell av vad en bildpromenad är och kan verka till. Den är givetvis mycket muntlig. Det betyder att klasskamrater och andra i rummet tillför sin kunskap och sitt språk. Ju enklare bilder/fotografier/meningar (ja, det går att göra exakt samma sak med en mening (jag lovar att visa lite senare idag)) desto större diskussioner. Jag har gjort dessa bildpromenader med ettor, tvåor, treor, fyror, femmor, sexor, sjuor, nior och med lärare, fortbildare och en och annan privatperson med specialintresse. Jag ska ha en sittning i mitt pedagogiska kök med någon som är intresserad. Det blir spännande.
Tack för ännu en bildpromenad – jag älskar dessa bildpromenader och nu ska det bildpromeneras många, många miiil i klassen!
Igen blir gladare än lärarkåren, läroplanen och elevernas livslånga lärande. Tusen tack Janis. Jag kommer göra fler promenader… för att utveckla våra gemensamma förmågor. A-M
Vi bildpromenerade en klass och jag. Vi kunde inte sluta. Vi hade så mycket att bildprata, bildfundera och bilddiskutera kring. Det var mycket bildande. Kanske skulle vi kunna lägga till Bildens känsla: Hur känns cykeln att ta på? Hur känns det att stå där vid cykeln? Hur känns det i håret, på huden, i öronen, i magen? Hur känns det att inte ha en cykel? Och om vi hade ett matigt motiv kunde vi undersöka Bildens smak…
SOm du och alla andra upptäcker är undervisningen underbart oändlig. Det är bara att anteckna möjligheterna…
Tack! Den här spännande promenaden ska mina elever få uppleva. Alltid lika lärorikt att promenera runt i din blogg. Trevlig kväll! /L
Lotta – återkom då du prövat… A-m
Apselut! /L
Pingback: Lots of love – bilder i undervisningen « metabolism
Pingback: Mitt lilla klassrum « metabolism
Och jag blir så glad så glad så glad över de här promenaderna som du gör. Lyckliga elever.
Pingback: I vilken bildvärld undervisar du | Öpedagogen
Utbildar mig till förskollärare. Har du erfarenheter av ditt arbetssätt omsatt i förskoleverksamhet? Känns som att detta vore något att ta till sig.
Oj…om man ändå hade haft en lärarare som du…….
Luna, tack för dina ord, Anne-Marie
Pingback: Recension av Fotopedia - Samtalsapp för språkutvecklande bildpromenader