Jag har många synpunkter på skolans hembrev. De behöver utvecklas och de behöver diskuteras på skolan. Vill vi ha de hembrev vi själva skickar? är en fråga vi kan ställa oss.
I Undervisningen mellan oss (2016) skriver jag om betydelsen av skolans hembrev:
Hembreven behöver inte avsluta veckan. De kan inleda veckan. Innehållet i hembreven ska skrivas när läraren fått distans till de problem läraren upplever sig ha i klassrummet. Det går att beskriva skolans arbete på ett annat sätt. Låt oss verka för den varma sakligheten som gör att våra brev berättar om de 27 lektioner eleverna fått möta. Det kan göra föräldrarna frågvisa och nyfikna, kanske också förvånade.
Hembreven ska präglas av saklighet och värme. Föräldrarna ska genom hembreven få insyn i skolans arbete och i barnens lärande. Det betyder att skolan måste hålla för det skolan kan ansvara för. Föräldrar är föräldrar och står sina barn närmast, ett förhållande skolan ska stötta snarare än äventyra. Det ska synas att skolan har 19 kursplaner med ett rikt och varierat innehåll. Brevet ska innehålla berättelser om vad undervisningen har gett eleverna. Exempelvis kan brevet innehålla följande:
Vi har arbetat med:
- Italiens geografi
- kommatecknets plats och betydelse
- vad en kub har för egenskaper
- hur man använder ett stämjärn
- lyssnat till inledningen av …
- bekantat oss med de sju underverken och dess historia
- gått balansgång och sprungit tre kilometer på en snitslad bana i skogen
Brevet kan också innehåll att eleverna har svårt att hålla tider och att skolan därför har sett över att alla klockor går rätt och att personal stöttar eleverna att inte komma försent till lektionerna.
Brevet kan också innehålla frågor som föräldrarna kan ställa sina barn:
- fråga ditt barn om vattnets molekyler
- fråga ditt barn om vattnets kretslopp
- fråga ditt barn vad en osteolog gör
- fråga ditt barn vad en informativ bild beskriver
- fråga ditt barn om det serverades knäckebröd till maten?
- fråga ditt barn om högläsningsboken och vad den handlar om?
Detta gör att vi ger ljus åt det viktiga arbete som pågår i skolan. Det handlar inte om att inte informera föräldrar om svåra saker men att välja när man ska göra det och om det ska göras till hela klassen. Jag menar också att ett hembrev måste skickas hem så att föräldrar kan nå skolan om hembrevet skulle väcka frågor och känslor. Därför ska det skickas hem en måndag. På tisdag är skolan öppen. Det betyder också att informationen om vad som behövs för den kommande måndagen måste anges i brevet.
Skolan måste själv rikta ljus på skolans innehåll. Genom envist arbete för att berätta om vad skolan ger och gör så förändras samtalet om skolan. Föräldrar blir trygga när det får inblick i det som sker och när de får höra sina barn berätta.
Ett tips på att utveckla hembreven är att skriva dem tillsammans och läsa igenom dem noga. Många lärare är också rädda för stavfel och det skulle trygga oss att fler ögon ser det vi skriver. Dessutom ser vi varandras arbeten och kan väcka kollegiala frågor.
Hej HOPP!
Anne-Marie Körling
Om PISA och helvetesgapet att inte kunna läsa
