Terminsstart; Talet jag önskar att rektorer höll

  • OM JAG SKULLE VARA REKTOR SKULLE JAG VARJE TERMIN LÄSA DESSA ORD FÖR ALLA SOM ARBETAR I SKOLAN.
  • OM JAG VORE SKOLMINISTER SKULLE JAG VÄDJA TILL ALLA I SKOLAN  ATT REFLEKTERA ÖVER VAD ETT LÄRANDE BARN ÄR.
  • OM JAG VORE LÄRARE SKULLE JAG GRUBBLA PÅ MITT KLASSRUMSARBETE OCH SYNEN PÅ LÄRANDET OCH ELEVEN.
  • OM JAG VORE ETT BARN SKULLE JAG UNDRA ÖVER MIN PLATS I VÄRLDEN.

Här är drömorden:

Respektera barnens okunskap!

Skolan skapar timmarnas, dagarnas och årens rytm. Skolans personal antas sörja för de behov som de unga medborgarna har. Barn är förnuftiga varelser. De känner själva till vilka behov, svårigheter och hinder de har. Det behövs inga despotiska order, stränga regler eller misstänksam kontroll. Det som behövs i barnuppfostran är taktfulla överenskommelser, en tro på erfarenheten, samarbete och samexistens.

Barn är inga dumbommar, det finns inte fler dumbommar bland barn än bland vuxna. Utstyrda i vår vuxenvärdighet underkastar vi dem ogenomtänkta, okritiska och ogenomförbara regler. Det kloka barnet stannar ibland upp i stum förvåning över denna aggressiva, arroganta och senila stupiditet.

Barn har en framtid, men också ett förflutet i form av händelser, minnen och många stunder av viktiga funderingar i all ensamhet. De kommer ihåg och glömmer precis som vi, uppskattar och föraktar, resonerar förnuftigt och gör misstag för att de inte vet bättre.

Barn hyser tillit eller tvivel på mycket goda grunder. Barn är som utlänningar som inte kan språket och inte begriper sig på stadskartan, som inte känner till lagar, seder och bruk. Ibland vill de gå ut och se sig omkring på egen hand och när de stöter på svårigheter ber de om upplysningar och råd. Det som då behövs är en välvillig vägvisare.

Respektera barnens okunnighet.

/ … /

Det skulle inte vara mycket bevänt med barnens kunskaper om de inte lärde sig av jämnåriga, genom att tjuvlyssna och genom att snappa upp några meningar här och där när de lyssnar till de vuxnas samtal.

Respektera denna strävan efter kunskap!

******

Orden är Janusz Korczak, ur Barnets rätt till respekt, 2003. Texterna är översatta av Ros Mari Hartman. Förlaget Natur och Kultur.

Det här inlägget postades i Barns rättigheter, Klassrummet, Kommunikationen, Läraryrket och lärarrollen, Lektioner och lektionsförslag och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.