Barnsyn

 

Unga

Funderar över vår syn på barn. En gång i tiden såg vi barn som små vuxna. En annan gång i tiden såg vi dem som onda. Sen fanns det en tid då vi såg på barn som tomma blad som vi kunde skriva in vad som helst i. Sen fick barnen ett århundrande. Vad kommer historien berätta om vår tids barnsyn? Vad kommer man att säga?

Publicerat i Barns rättigheter | Kommentarer inaktiverade för Barnsyn

Estonia och lilla magen

28 september 2016. Den röda hösten. Den vackra tiden.

28 september 2016. Den röda hösten. Den vackra tiden.

Det regnar. Jag ser de röda löven i trädets topp. Plötsligt utan förvarning knyter magen sig inåt. Blir valnötsstor. Jag minns den här dagen i kroppen. Inte med förnuftet. Tänker på mamma. Tänker på Estonia. Sen ser jag ut mot det röda trädet. Så vackert det är.

Publicerat i Sorg | Kommentarer inaktiverade för Estonia och lilla magen

Lyssna: Lisa och jag talar läsning

Detta samtal spelades in på Bok- och biblioteksmässan 2016. Det är Lisa, 11 år, som berättar om sin läsning. Lyssna! 

Ett nytt ord föds här – ett ord och ett stort innehåll – biblioteksrasten.

 

Publicerat i Litteratur och läsning | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Lyssna: Lisa och jag talar läsning

Att få små barn att sitta still

p1360598

Barn rör sig oavbrutet. Det spritter i deras ben och deras armar. Och jag hör hur små barn ska sitta still i ring. De är små och ska skolas in. Ibland är de två. Ibland är de tre år. Också då man läser högt för dem. Som om deras nyfikenhet ska läggas band på, som om musik ska lyssnas till och inte dansas och röra sig till. En liten människa visar sitt intresse genom att röra sig. Glädje uttrycks i rörelse. Det mesta är rörelse. I fotografiet här ovan syns ett barn spontana glädje över att möta Mamma Mu, en barnboksgestalt och en vän ur boken.

Men om det är så att de inte kan sitta still, kanske för att de vill titta på bilderna i boken, eller vara nära den som läser högt. Ett sätt att lösa läsfrågan och ringen är att alla vuxna som deltar i ringen också har boken i handen, det betyder att alla vuxna har varsin bok så att barnen kan sitta intill och titta ned i bilderna. Då kan den som läser fortsätta att läsa. Oftast sitter andra vuxna med för att reglera barnen, få dem att sitta still och allt äventyr som boken har att ge äventyras därmed. Det blir en ordning och reda fråga. Det bör vara en fråga om innehåll och i detta fall bokens innehåll.

Publicerat i Barns rättigheter, Lärande, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Att få små barn att sitta still

Låt barnen närma sig berättelsen

korling-laser-pa-alfons-aberg-1 Många gånger får jag lyssna till hur barn inte kan sitta still. Ganska tidigt ska de kunna det. De ska sitta i ring som mycket små. Och när någon läser ska de lyssna utan att vara nära. Jag högläste nyss för barn och föräldrar på Alfons Åbergs hus i Göteborg och tänkte på hur berättelsen gjorde att barnen ville komma nära boken, se in i den och vara nära den som berättar. Barnen kom en, efter en, och berättade, härmade och sa ord och meningar unisont med mig. Vi läste ihop.

 

Publicerat i Högläsning, Litteratur och läsning | Kommentarer inaktiverade för Låt barnen närma sig berättelsen

Stanna upp, fatta innehållet

Körling fotograferar 2016

En liten en, knappa fyra år, visar sin stora bok. Det är en bok om Bamse. Han lägger den på golvet, vänder blad och ser in i detaljerna och pekar, pratar och berättar. Och jag tänker på det intresse han visar. Låt honom få behålla det. Det är en fråga för vuxna om han får göra det. Att vi inte värderar utan närvarar. Stannar upp och fattar innehållet. Hej HOPP!

Publicerat i Litteratur och läsning | Etiketter | Kommentarer inaktiverade för Stanna upp, fatta innehållet

Tack kära lärare, för att ni berättar

Blommor till läraren

Jag är på bokmässan. Och jag får möta så många lärare, höra berättelserna från klassrummen, tankar och funderingar. Ni berättar om det ni gör och jag tycker yrkesberättelserna ska få mycket större utrymme. Tack till er!

Publicerat i Lärarens språk | Kommentarer inaktiverade för Tack kära lärare, för att ni berättar