Variationer av undervisningar! Nyanser av undervisning!

Jag undervisar alltid. I olika konstellationer. Jag har skissat på hur de olika undervisningarna ser ut och varför de gör det. Jag försöker att visa hur jag tänker. I alla undervisningssituationer har jag ett medvetet fokus och ett metakognitivt perspektiv. Jag utvärderar, funderar, tänker om och utvecklar vidare. Så här ser det ut då jag organiserar undervisning:

Jag har två helklassundervisningar. Den ena är cirkelns undervisning, den andra den där vi gemensamt riktar oss mot innehållet.

Jag inleder och avslutar alla skoldagar med att vi samlas i cirkel. I cirkeln ser vi varandra.  Då jag undervisar i cirkeln får alla talutrymme. Alla blir sedda och alla kan se varandra. Mitt hållande av innehåll och elever är mycket viktigt. Varje elev ska kunna uppleva att läraren lyssnar specifikt på just den elev som talar. Inget får komma emellan lärarens hållande av eleven. I cirkeln delar vi ord, meningar, tankar beroende på vilket fokus undervisningen har. Om cirkeln och dess undervisning har jag skrivit i Nu ler Vygotskij, 2012.

Den andra helklassundervisningen är den där fokus är något vi alla ska få ta del av. Vi måste alltså titta på fokus, det vill säga, det som ska läsas, processas, modellas och delas genom lärarens undervisning. Det kan gälla en skriven text, ett matematikproblem eller hur vi läser gemensam text. Eleverna får sitta nära tavlan. De kan sitta på golvet eller på stolar. Det viktiga är att de är nära det som är i fokus. Den här undervisningen handlar om att jag modellar, dvs, jag visar hur jag tänker, löser, problematiserar och utvecklar min förståelse. Den handlar också om att eleverna får fråga, knyta an, skapa egna modeller som jag skriver ned på tavlan. Ja, innehållet i undervisningarna handlar inte detta blogginlägg om, utan om organisationen av undervisningarna. När eleverna har visar att de förstår får de lämna helklassundervisningen till förmån för självständigt arbete eller arbete i grupp. Självständigt arbete är inte utan lärarstöd eller lärarutmaningar och samtal. Om det skriver jag senare.

Eleven får:

• delta i muntligt sammanhang
• uttala sina tankar och funderingar
• fråga
• lyssna till hur läraren gör och tänker
• utvecklar ordförråd och ordförståelse
• medskapar och påverkar undervisningen
• anta utmaningar
• får modellad undervisning
• får höra andra ställa frågor
• får ett fokus att förhålla sig till

Jag erbjuder alltid repetition och ”vi gör det en gång till” för alla elever. Helklassundervisningen avslutas med att de elever som vill ha mer får det. Det betyder att jag i mina klassrum inte problematiserar med eleverna att de inte förstår, de borde ha lyssnat bättre, utan att jag alltid, alltid undervisar mer. Så erbjudandet finns där och ges.

Oavsett om jag har några elever kvar så stannar jag kvar vid tavlan och tänker. Det gör jag för att visa att jag är där om någon ändrar sig. De kommer alltid. Med sina frågor och så är halvklassundervisningen skapad. I det här fallet rör det repetition av det jag undervisade om i helklass. I andra fall kan halvklassundervisningen skapas genom olika innehåll. Jag undervisar en del av klassen i grammatik och en annan i hur man skriver engelska.

Om jag märker att eleverna har gemensamma frågor gör jag snabbt en grupp så att vi tillsammans kan samlas kring de fokus eleverna har och processar. Jag ser till att jag kan skapa grupper (3-6 elever) så att vi alla kan dela problem, utveckla förståelse och där jag också kan utmana med mer komplicerade frågeställningar och få eleverna att upptäcka fler samband. De spontana gruppkonstellationerna skapas genom att eleverna själva har börjat diskussionen eller för att de har frågor och jag vill lyfta dem. Vi kallar det för vägledd undervisning.

Vägledd undervisning, är en mycket omsorgsfullt planerad undervisning med specifikt innehåll och specifika frågeställningar att utmana eleverna med. Det är inte undervisning skapad för att kontrollera elevernas läsförståelse eller på annat sätt undersöka hur det ligger till med förståelse. Vägledd undervisning handlar om att befinna sig i en gemensam utvecklingszon och utmana eleverna att tänka, utforska och upptäcka. Det betyder att jag förbereder mig med frågeställningar. Jag brukar sätta samman eleverna oavsett vilka kunskaper de har. Jag kommer att undervisa och ge dem möjligheter att lära oavsett kunskaper. Det handlar mycket om att tänkta, delta och samtala. Vi lär också av varandra. Eleverna lär av sina klasskamrater. När vi utvärderar talar vi om hur vi lärt och vad vi har utmanat oss i. Jag deltar självklart i utvärderingen.

Eleven ingår i undervisningen:

• en undervisning i mindre grupp
• kommer mycket nära sin lärares undervisning, stöttning och språk
• ingår i autentiska samtal omkring ett fokus
• får samtala, samarbeta tillsammans med klasskamrater och lärare
• får lära av sina klasskamrater, lära sig lyssna, fråga och diskutera
• får omedelbar feed av läraren, feedback och feedforward.
• utvecklar sin förmåga att hålla fokus på innehållet.

Läraren får under den vägledda undervisningen:

• vägleda in i text och bild
• kan anpassa och utmana undervisningen i relation till elevernas frågor och engagemang
• får lära sig att utveckla frågor som är öppna och skapar tänkande
• förändrar gruppdynamik och klassrumsklimat
• kan lyfta det lärande som sker mellan elever
• utvecklar elevernas strategier att lära
• möjliggör för läraren att lära av elevernas sätt att lära
• kan följa varje elevs kunskapsutveckling och sätta ord på den

I parundervisningen undervisar jag då två elever frågar, eller då en elev frågar och sitter bredvid en annan elev. Jag ser till att inkludera båda eleverna och utmana dem att diskutera och samarbeta. Jag tillför frågeställningar och hur att lösa problem. Jag visar att vi kan dela förståelse och lyssna på hur den andre tänker. Jag slår mig alltid ned. Jag vill inte stå. Om jag står upp verkar jag vara på språng. Jag vill visa att jag närvarar och stannar. Jag tänker mig också en slags cirkel där eleverna och jag samlas kring ett fokus. Det är detta fokus vi ska utveckla.

Varje möjlighet jag har att komma nära mina elevers lärande önskar jag ta. I mycket nära samtal och samarbete kan jag höra hur eleverna tänker och funderar och jag är noga med att återge det jag hör av lärande och vad det är eleverna frågar om. Jag måste lyssna noga. Och jag kan använda lyssnandet för att skapa undervisningens fokus för morgondagen. Det gäller för alla undervisningssituationer.

Individuell undervisning betyder att undervisa eleven individuellt. Läroplanen talar om att varje elev ska få utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov. Om jag ska bli en lärare som kan möjliggöra det för eleven måste jag värna den individuella undervisningen. Det är inte en undervisning som gäller de som behöver mer. Detta är undervisning som är för alla elever. Alla elever har rätt att få utbildning, har sina funderingar, och ska bli lyssnade till. Jag lägger stor vikt vid att tala om läsning och om läsförståelse. Ofta har vi text i fokus. Det är den vi utvecklar förståelse för. Mina elever, om jag har haft dem länge, brukar göra en lista där de sätter upp sina namn så att jag kan se vilka som väntar på individuell undervisning.

Den självständiga aktiviteten är knuten till alla de andra undervisningsformerna. Då jag ser att elever blir intresserade av exempelvis hur man räknar procent får de gärna göra detta under den självständiga tiden av lektionerna. Det betyder att jag kan tillåta eleven att ingå i grupper och diskussioner, skapa ett lärandeklimat där eleverna lär sig undersöka det de inte förstår, fråga sina klasskamrater. Jag vill skapa möjligheter för eleven att famna sitt lärande.