Hur gör man? Man har fått sin tjänst. Man har fått sin elevlista. Man har fått sitt schema. Man har fått … och så är det alla de där eleverna som man ska möta. Stå inför klassen. Vara där. Jag tänker så här:
Jag är verkligen nyfiken på de elever jag ska möta. Pirret i magen gillar jag. Det är en slags oro, en slags förväntan och den tillåter jag vara där. Jag vet att jag är nyfiken. Jag tar vara på den nyfikenheten.
HA MED SIG SAKER OCH TING – Till exempel 27 små anisfrön!
Jag kanske har med mig något speciellt som berättar vem jag är; en älsklingskaffekopp, ett långt och svårstavat ord, några anisfrön så att varje elev kan få ett att gnida mellan sina tummar och pekfingrar för att förnimma känslan av när jag bakar bröd, något jag älskar att göra. Jag kan och brukar hålla mig inom ramarna för mitt ämne. Låt säga att jag ska undervisa i svenska, och jag får anpassa mig till om det är sjuåringar eller fjortonåringar eller gymnasieungdomar, jag kan visa på ämnets framtid, dvs den rimliga framtiden, den eleverna kan nå, jag är mycket sannenlig:
En svensklärare presenterar sig! (Är du matematiklärare gör du en annan presentation).
Då presenterar jag mig inom svenskämnet:
- Jag älskar de här tre orden: Potatisgratäng, skogspromenad, horisont.
- Jag läser just nu den här boken (visar upp den) och har några rader som jag läser upp.
- Jag funderar ofta över källkritik, vad som menas med det ordet och om man kan tillåtas vara nyfiken vem som sänder vad i en annons. Sådant brukar jag grubbla på då jag ser annonser eller läser böcker.
- Jag lär mig att skriva genom att skriva. Det tycker jag mycket om. Jag skriver ofta brev, till exempel till min farbror i Amerika, och jag klurar ut hur kreativt jag ska skriva med begränsat antal tecken, ex på Twitter.
- Som barn tyckte jag mycket om muminvärlden och den mycket läskiga berättelsen om ”Vad tror du hände sen?” (visar en bild där jag brukade få hjärtklappning).
- Ja, och när det gäller bio så ser jag gärna på filmer från alla möjliga länder.
Då har jag presenterat mig inom ämnet. Det kan vara ett sätt. Jag kommer grubbla på andra sätt. Era frågor utmanar mig. Det slår mig med kraft – att den här presentationen kan vi göra lite då och då. Innehållet förändras och vi förtätar lärarens undervisning genom att åskådliggöra vad vi som lärare själva gör inom vårt ämne. Detta måste fungera också vid föräldramöten. En styrka tänker jag!
Tack! Inspirerande som vanligt!