På alla stadier och i alla klassrum – skapa och ge lästid

 

Det tar tid att läsa och det tar tid att lära sig läsa. När man kan läsa måste man få öva på att läsa. Den träningen innebär nästan ingen motstånd om det man läser är tillräckligt intressant. När boken tar tag i eleven och eleven fastnar i boken. Att ge lästid är avgörande för att också berätta att läsning är viktig i skolan, inte bara något vi talar om utan något som vi faktiskt skapar förutsättningar för. Att ge värde åt något så viktigt som läsning och att genom den få lära sig att läsa och upptäcka vad det är att läsa.

Adain Chambers skriver om detta i boken ”Om läsmiljö” 1996

Genom att ge barnen regelbunden lästid ger man mening åt alla de andra läsrelaterade aktiviteterna. Faktum är att en skolans kvalitet kan bedömas utifrån hur stor vikt man lägger vid att barnen får tid att läsa och hur mycket man sedan anstränger sig för att slå vakt om den tiden och inte låta andra aktiviteter inkräkta på den

Då man utvecklar lästid för eleverna kan man börja med korta stunder och under dessa lägga vikt vid att stunderna är trevliga och att läraren är nyfiken på vad eleverna läser. Då jag började med lästid lät jag mina elever (årskurs 1) läsa under korta stunder där de också var tillåtna att mumla med kompisen och visa boken för den som satt intill. Dela läsning var ett innehåll under lästiden. Hellre väl fungerande tio minuter än tvingande tjugo.

Jag lät eleverna läsa de böcker vi hade i klassrummet och de vi lånade i biblioteken. Jag valde högläsningsböcker där innehållen var mer komplicerade och med andra innehåll kunde vi tillsammans ta del av det eleverna ännu inte kunde läsa på egen hand. Själv-ständiga val av böcker är en rättighet men då bör man minnas att urvalet är valt med omsorg att förse eleverna med böcker. Det är ett pedagogiskt arbete där pedagogen ser till att böckerna är av kvalitet och att de lockar eleverna att läsa. Bibliotekarien är ovärderlig i detta arbete. Därför är det fria bokvalet också omslutet av ett pedagogiskt arbete.

När man bygger upp lästid handlar det om att vara generös med att utbilda eleverna i vad lästiden innebär och att som lärare visa intresse för att eleverna läser och vad de läser. Under lästiden läste jag enskilt med varje elev i klassen. Under en vecka hade varje elev, var och en, fått läsa med mig minst två gånger. Jag slog mig ned hos eleven och lyssnade nog till hur eleven läste och vad.  Elevernas lästid gav mig möjlighet att individualisera och komma nära elevens läsning och fundera över hur undervisningen skulle kunna byggas upp, både för att utmana men också för att bekräfta. Jag skrev ned vilken bok eleven läste och några rader om vad jag upptäckt och vad jag kunde undervisa om.

Då eleverna gick i årskurs två läste vi en timme varje dag och vi fortsatte med den lästimmen under alla år jag var elevernas lärare. I varje klass jag fick byggde jag upp lästid utifrån att utbilda i den, samt att ge innehåll för den. Eleverna lärde sig också att de inte behövde fråga om de fick läsa. De fick alltid läsa.

P1340250

Att planera sin läsning blev också ett undervisande innehåll eller snarare hur man bäst avslutar lästiden. När man läser kan man inte alltid sluta för att tiden är slut utan man måste välja ett lämpligt avslut i boken. Då kan man sluta läsa. Därför blev det lite olika när eleverna avslutade sin läsning. De flesta gånger då kapitlet var slut men ibland när spänningsmomentet i boken var upplöst. Det har gjorde att jag kunde börja undervisa eleverna i grupper och medförde att jag avskilde ett bord för vägledd undervisning; i matematik, geografi, samhällskunskap och andra kursplaneinnehåll.

I undervisningen i helklass mötte eleverna annan litteratur, sådan vi läste gemensamt hela klassen och som fanns som underlag för lektionerna. Där hade de inga valmöjligheter utan där fanns de texter jag valt ut och som jag förberett med frågeställningar för samtal och diskussioner. Frågorna rörde allt från grammatik till stilbrott och genre och jag hämtade exempel ur mängder av olika böcker allt för att sprida litteratur och vidga läsandet.

Då eleverna går på högstadiet måste lärare gemensamt komma överens om hur lästiden ska möjliggöras. Det är fler lärare som behöver diskutera lästid och läsinnehåll och hur arbetet sak se ut rörande läsning som både är gemensam och individuell.

Eleverna behöver tid att läsa och böcker behöver att tid att läsas.

Elev om läsning

Elev om läsning

This entry was posted in 90 sekunders högläsning, Anpassning, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning, Strategier, Synligt läsande and tagged . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>