Undervisning: Frågorna bär också information – vilken information bär de på?

Frågor brukar jag undervisa mycket om. I matematikundervisningen går vi igenom frågans uppbyggnad och begrepp, enheter och information. En elev i årskurs åtta sa att om man arbetade så här så blir uppgifterna mer begripliga och man kan hämta information ur frågorna. När man väl gör det kan man också ställa sig kritisk och föra in kritiken i sitt svar men utan att överge frågorna.

Om detta skriver jag i mina flesta böcker men framför allt i Undervisningen mellan oss (2016), läs vidare där.

MATEMATIK: Låt oss studera en enkel matematikuppgift (dvs frågedelen av uppgiften) : 

Hur många apelsiner köpte Elin för 15 kronor?

Svaret bör då innehålla orden:

• Elin
• köpte
• apelsiner
• 15 kronor

Underförstått och förväntat är att vi också ska svara på:

• antal apelsiner

ENGELSKA: Låt oss studera en fråga på engelska:

– You want me to tell Julian to come and talk to you?

Svaret bör då innehålla:

• Julian
• want
• come
• talk
• tell

Svaret bör komma från första person varför tilltalet you (om det är en enskild) måste besvaras med I – samt tilläggas med artighetsfraser eftersom engelskan flödar av dem samt ytterligare tillägg på det sätt man önskar besvara frågan:

Svaret kan därför bli på olika sätt men jag ger ett exempel:

• Yes please, I would very much like/want you to tell Julian to come and talk to me about the things that happened yesterday.
• Svaren kan varieras i oändlighet men vi prövar att låna frågans innehåll.

SVENSKA: Låt oss studera en fråga ur ett prov:

Beskriv hur du uppfattar hur slagsmålet börjar och vem det är som ligger bakom det?

Ord/begrepp som du kan låna ur frågan är:

• uppfattar
• beskriv
• slagsmålet
• vem
• vem ligger bakom det/slagsmålet
• börjar

Det du också måste ge i ditt svar är:

• en beskrivning
• din uppfattning och ditt perspektiv
• en saklig beskrivning av slagsmålet
• hur du förstod upprinnelsen
• vem du uppfattade låg bakom utan att peka ut denne som den skyldige

Jag har arbetat så här i många, många år. Det gör att eleverna börjar studera frågor på ett annat sätt och med en större nyfikenhet. Vad kan frågan ge dem för ledning, vad är det för ord de måste återknyta till i sina svar.

Tänka och grubbla på frågor som läsande lärare:

Och litteraturen ger oss en mängd möjligheter att lära oss mer i konsten att ställa just frågor och i dem hitta information och väga den i sin riktighet, subjektivitet eller hur de är kopplade till faktiska förhållanden och historiska skeenden. Jag har hämtat mitt exempel ur författaren och radiojournalisten Gunnar Bolins bok Hovjuvelerarens barn, 2019:

Men det var så mycket jag ville veta om pappas uppväxt. Hur var det till exempel för min farmor, som vi barnbarn bara kallade Babi, en diminutiv form för babuschka. Babi växte upp i Moskva i tt jättehem fyllt av kokerskor, jungfrur och barnflickor. När revolutionen stod för dörren och första världskriget bröt ut flyttande hon till Sverige, och 23 år gammal blev hon hemmafru i en liten stad söder om Wien. Hur gick det till när Babi träffade min morfar? Hur blev de förälskade, överklassflickan och den idealistiske socialisten Ernst Hoffenreich? Och hur kändes det för henne när de sedan flyttade till en än mindre stad, Sauerbrunn, söder om Wien? Där min farfar blev borgmästare.

Och var der när min farfar fängslades av den fascistiska regeringen i Österrike i februari 1934? Då han kastade i läger tillsammans med nazister som också sågs som regimens fiender. Vad gjorde min farmor och hennes två söner, pappa och Hans? Hur försörjde de sig under de månader som min farfar satt fängslad? Hur upplevde den socialdemokratiska borgmästaren och hans fru tider efter 1938, när nazisterna tog över Österrike?

Och inte minst: hur kom et sig att pappa 1934, 13 år gammal, skickades till Wien för att bo hos sin faster, tant Hilda och hennes sadistiske och nazianstrukne man Hugo? Han tvingades att stanna hos dem fem år. Hur kunde min älskade farmor, min Babi, gör så mot sin son? Och min varför, Grossvater? Han som nästan brutit med sin konservativa familj för att följa sitt politiska kall, hur tänkte han när han överlät uppfostran av sin äldste son till denne ingifte farbror med helt andra värderingar?

Och var det nödvändigt att min far skulle hamna i den tyska armén under andra världskriget, när Babi ändå lyckades få ut Hans till Sverige? Vad gjorde pappa egentligen under kriget?

Så många frågor. Och alla bär de på information att tänka vidare på. Frågor som leder läsningen vidare men som också berättar mycket om det som undras över.

Frågor intresserar mig.

Svaren vi kan lämna är många fler än ett.

Hej HOPP kära ni,

Anne-Marie Körling