Undervisningsförslag: Eleven berättar, beskriver och förklarar (texten)

Denna undervisning (och de många gånger jag gjorde den) tillsammans med eleverna handlar om hur de själva förstår och vad de själva tänker om det de läser. Genom att repetera undervisningens innehåll många, många gånger men utan att förringa resultatet eller göra anspråk på att de genast skulle förstå kom uppgiften att bli angelägen och viktig också för eleverna.

Så här gjorde jag (många, många, många gånger):

• Varje elev i klassrummet fick välja en faktatext ur en bok de själva ville läsa ur.
• En sådan uppgift kräver att eleverna har tillgång till faktaböcker och att de får öppna faktaböcker och läsa lite i dem innan de beslutar sig. Ett alternativ är att, utan att låta dem välja, få ett kopierat innehåll som de ska tänka och fundera kring.
• Läs igenom din text – läs din text högt för en kompis
• Samtala om innehållet med en kompis
• Lyssna på kompisens text
• Ställ frågor till varandras texter

SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE (men du får alltid fråga och fundera över det du vill när du arbetar):

• Vad lärde du dig av texten?
• Vad minns du av texten? Genren ÅTERBERÄTTA
• Vilka synpunkter har du kring texte: Genren ARGUMENTERA genom att diskutera

Jag har sparat alla mina undervisningar genom åren (ja, jag har lådor fulla med innehåll, elevarbeten jag kopierat. Detta arbete är från åren 2002-2005 då jag började utforma undervisningens innehåll och så här ser elevens arbete ut. Ni ser min frågor, de är autentiska och hör ihop med varje elevs text men har sitt ursprung i det samtal jag och eleven har om det eleven berättar. Frågorna är därför formativa och knyter an till olika tankegångar som eleverna kan ha eller upptäcka.

Elev, pojke, år 3, får frågorna:

Vad lärde du dig av texten?

Jag lärde mig att i vissa delar va jorden är det föbjudet att äta visa läckerheter. Som i THiland äter man  fälltråtta tänk om jag kom hem och frågade mamma vad vi skulle äta så sa mamma fälltråtta! Då hade jag spyt!

I asien tror jag att det var förbjudet att äta mögelost.

Det finns frukt som verkligen STINKER som heter durian men många säger att den smakar mycket bättre en den luktar. Den luktar som vitlök ihop med otvättade strumpor.

Vad minns du av texten?

Jag lärde mig att dom inte kan skriva att alla gillar aprikoser. Jag lärde mig att i dom flesta länderna så äter man inte skat djur. Jag lärde mig att visa länder äter rå fisk.

Varför kan författaren inte skriva så? (elevens ord)

för att författarna kan inte veta om att alla kan gilla aprikoser. Så är det inte. Jag gillar inte aprikoser. Det fins såklart många feler som inte gillar aprikoser. Dåligt. Dåligt av författarna.

 

Om att läsa sin text för Anne-Marie?

A-M har skrivit om mig och Jag tyckte det kändes bra.

Jag har läst för A-M. Jag tycker gick bra jag var nervös för att jag skulle läsa för A-M men jag tycker det gick ganska bra jag hade det lite svårt med fälltråtta.

Det var kul att höra hur jag läste min mamma och pappa kommer säker bli väldigt glada när dom får höra hur jag läste för dig.

Som jag sa så hade jag lite svårt med fälltråtta Jag sa fjälråtta så det blev lite fel. Jag var lite nervös.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det kan vara betydelsefullt att veta att undervisningsinnehåll inte ges vid ett tillfälle utan många. Vi lär oss genom att skriva, tänka och formulera oss. Det viktiga i arbetet är att elevens text blir läst och uppmärksammad. Allt arbete får värde om vi ger det uppmärksamhet. Denna uppmärksamhet ska inte präglas av värderingar eller bedömningar. En lärares bedömning ligger i det kommande, dvs, hur nästa undervisning kan läggas upp och utvecklas. Jag analyserar alltid elevernas arbeten och skriver ner vad jag ser att jag kan skapa innehåll kring.

Med detta vill jag säga. En gång är ingen gång. Flera gånger ökar elevernas förtrogenhet med en form att arbeta kring. Innehållen varierar eftersom texterna gör det.

Se till undervisningen. Det är där förändringarna kan göra skillnad.

Hej HOPP!

Anne-Marie Körling