Twitter är för mig

P1180781-001

Twitter är för mig en plats att lekfullt hitta på en dikt om 140 tecken eller sända en hälsning till en kollega som springer i en korridor och som tänker på sitt arbete och kanske känner en aning brist ibland, glädje en annan gång.

Twitter är för mig en plats att samla ihop det jag vill läsa. De länkar jag får av andra som visar på en text som jag kan spara till senare. Jag gör en uppsamling av det jag vill läsa senare. Ibland läser jag genast.

Twitter är för mig en plats att hälsa på kollegor och lyssna in till det som pågår.

Ibland är Twitter som ett stort hav och då man kommer in i flödet är man obekant med vad som har hänt i det. Kontexten saknas ibland. Diskussionen kan bli obegriplig. Rappa frågor gör mig fundersam. Jag tänker länge. Pedagogiska frågor kan jag tänka väldigt länge på.

Twitter leder mig också ut i verkliga livet. Jag får träffa de twittrande, se människorna bakom orden, undervisningarna och tankegångarna. En gång satt jag i en bänk och upptäckte att jag kände personen som satt intill mig, några stolar längre bort. Jag lutade mig fram och hälsade. Eller den där blicken som plötsligt stod framför mig och sa hej, du har aldrig sett mig, men jag är … och så namnet som används på twitter.

Ibland låter jag någon annan använda mitt twitterkonto. Jag minns den elev som undrade  vem chefen var för skolan och fick låna mitt konto för att kontakta generaldirektören själv och nästan omedelbart få svar:
–  A-M, hon svarade!
Ja, Anna Ekström svarade och önskade eleverna lycka till med en text som kom rakt in i den pulserande skolverkligheten. Majblomman reagerade genast då en elev med glädje berättade för dem hur mycket pengar hen lyckats samla ihop. Det kom ett handskrivet brev och ett tack till hela klassens glädje.

Ibland använder jag Twitter för att ge en liten bild av skolan. Kanske från trappan jag sitter på och det jag ser av lärande. Jag tror på att vi alla ger en bild av skolan. En annan bild. En motbild ibland. Och problemen vi har de försöker vi lösa.

Genom Twitter lär jag känna kollegors intressen. De läser böcker, skriver böcker och de springer i skogen, plockar bär och svamp och ser film och tycker si och så om saker jag tycker si och så om. Jag tycker om innehåll. Olika. Om hur man förstår en handstil från förr, får följa med in i klassrummet via en film eller få utmaningen att delta genom att via skype läsa en dikt till en klass där man arbetar med dikter.

I Twitter möter jag så många yrken: lärare, präster, vaktmästare, poliser, rektorer, generaldirektören, professorn, forskaren, psykologen, författaren och bildlärare, journalister, musiklärare och handledare från nationellt centrum, företrädare för yrkesgrupper, fritidspedagogen, myndigheter med statliga innehåll och så en och annan lakritshandlare.

Twitter är för mig en slags godmorgon skolvärlden och hej då och tack för nu är det kväll. Morrica som konsekvent säger godmorgon och godnatt får mig att också känna mig välkommen till en ny dag och godnatt då dagen är över.

Jag tycker inte om när twitter används till att göra illa någon annan genom att misstänkliggöra, svärta ned eller misskreditera. Det är en skrivande människa bakom varje tweet, någon som sitter vid sin dator och som önskar få syn på sin omvärld genom att skriva något med ett begränsat antal tecken. Det är en hel värld på andra sidan en tweet. Hjärta, puls och tanke. Också den som får läsa det som skrivs är större än den text vars enda syfte är trycka till en medmänniska. Betydligt större.

 

 

 

Publicerat i Kommunikationen | Etiketter , , , , | Kommentarer inaktiverade för Twitter är för mig

Grupp-psykologi – att förstå och studera

Undervisningen Körling 2010

Jag läser Philip Hwang och Björn Nilssons ”Grupp-psykologi. För skola, arbetsliv och fritid. 2014 och jag får många tankar rörande rektors ledarskap och lärarens ledarskap.

Rekommenderar boken och återkommer till den då tankarna lagt sig tillrätta. Jag har också utmanats av fotografierna då jag ser ett fotografi i sin helhet men där delarna finurligt delas upp och inleder berättande det kapitlen kommer att handla om. Jag älskar de här gåtorna, den berättande bilden. Hej HOPP!

Publicerat i Fotograferingen, Kollegialt lärande, Kommunikationen, Konsultation av något slag | Etiketter , , , , , , , , | Kommentarer inaktiverade för Grupp-psykologi – att förstå och studera

Skönlitteratur och matematiken i den

Ur detta lilla stycke en diskussion om matematiken:

”Hon gick fram till ett fönster i det största rummet – det som fram till alldeles nyligen hade varit hennes mors sovrum, men som skulle bli paret Barbers vardagsrum – och ställde sig att stirra ut över gatan.” ur Waters; Hyresgästerna, 2014

Det handlar om vilka frågor jag ställer och förbereder mig med. Om jag förbereder mig med matematiska frågor får stycket färg av matematiken. Låt se, vilka frågor kan jag skapa:

  • hur många rum kan det finnas?
  • hur kan vi veta att det finns andra rum?
  • vad menas med största?
  • när använder vi ordet största?
  • vad kräver ordet största för att vi ska kunna använda det?
  • hur stort kan rummet vara?
  • vad får oss att förstå rummets storlek?
  • Om man ställer sig och tittar över något – från vilken höjd står man då?
  • kan vi förstå något om våningen och höjden genom texten?
  • vad menas med nyligen? Hur förstår vi nyligen?
  • vad kan ha hänt?
  • hur kan vi förstå något om ålder här?
  • vem är jag?
  • ålder på denna jag?
  • förklara hur du tänker om åldern?

Jag har gjort många undervisningar på detta sätt. Frågorna är de viktigaste inför förberedelsen. Inte alla frågor ställer jag. Men jag har dem skapade och färdiga för att utmana med.

Jag kan också utmana med att låta eleverna visa var:

”Kjolen slutade gott och väl femton centimeter ovanför vristerna.”

Då måste man försöka förstå vad en vrist är och hur man kan klura ut hur man förstår 15 centimeter. När vi försöker förstå hur lång kjolen är kan vi samtala om vrist, ungefär och hur man löser genom att praktiskt visa. Allt kräver samtal.

– Vad betyder gott och väl?

 

 

 

Publicerat i Frågekonsten | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Skönlitteratur och matematiken i den

Svårigheten med att vara en läsande lärare

Jag läser mycket. Det har jag alltid gjort. Inte för andra. För mig själv. Men som lärare tänker jag alltid undervisning. Det är drabbande. Lektionerna tar vid då jag ser en mening som jag vill ta med mig till eleverna eller ett stycke som får mig att vilja hitta på lektioner. Det är drabbande.

Jag försöker slå mig till ro. Boken, soffan och kaffekoppen. Lugnet i lägenheten. Lugnet inför stunden. Läsningen må vara upprörande. Jag läser några sidor. Sen tvingas jag upp, en vacker text om något jag vill ge eleverna. Jag hämtar pennan. Hämtar datorn. Kastar mig över bokens text. Tänker undervisning. Denna kreativitet. Denna ständigt påkopplade kreativitet.

 

Publicerat i Boken i undervisningen, Läraren inom mig, 2014, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | 1 kommentar

Dubbelteckning; att förstå hur eleverna förstår och ge undervisning om och om igen

ELEVEN PÅVERKAR SITT LÄRANDE

Eleverna fick undervisning i dubbelteckning. Läraren visade och instruerade. Jag deltog som en fluga på väggen. En elev hittade ett ord och ringande in det. Det fanns två likadana bokstäver i ordet. Reste var ordet. I det fanns två e.

I ordet dubbelteckna är det två b och två e. Genom att eleverna får visa hur de förstår får vi förstå hur vi kan undervisa så att de får förstå. I det tysta kan det inte ske. Det är genom samtalen vi kan förstå hur barn förstår. Och då vi förstår hur barn förstår har vi uppdrag för det kommande. Att undervisa igen genom att förtydliga och visa, utmana och pröva. Det är genom elevernas gensvar vi förstår hur vi kan utveckla undervisningen. Kan de inte – ge undervisning igen.

Vi kan också ställa framåtsyftande frågor som gör att eleven får veta något genom frågan och därmed utmana det eleven har förstått. Då bör vi bekräfta elevens förmåga att se varje enskild bokstav för sig, det är två av samma. Dubbelteckning är något annat. Om det ska undervisningen handla om igen, igen och igen. Det är genom den eleverna får lära sig.

Publicerat i Formativ bedömning, Lektioner och lektionsförslag, Litteratur och läsning | Etiketter , | Kommentarer inaktiverade för Dubbelteckning; att förstå hur eleverna förstår och ge undervisning om och om igen

Vid summering av text: Fyra frågor att ställa sig

I Håkan  Fleischers bok; Studieteknik. Så lyckas du med dina studier, 2015 läser jag om fyra frågor att ställa sig vid en snabbsummering av texten:

  • Vad ville författaren säga med det här avsnittet?
  • Varför är huvudbudskapet viktigt?
  • Vad leder huvudbudskapet till?
  • Vilka alternativa sätt att se på huvudbudskapet finns?

Frågor vi kan utmana oss själva med och frågor vi kan ställa till eleverna. Fyra frågor att utveckla och innesluta i undervisningen.

 

 

Publicerat i Frågekonsten | Etiketter , , | Kommentarer inaktiverade för Vid summering av text: Fyra frågor att ställa sig

Barnskratt och begravning

Innanför i kyrkan.

Det stillsamma avskedet.

Blommorna.

Tonerna.

De egna tankarna.

Riktningen mot farväl.

Utanför.

De små.

Barnskratten på gården.

Barnskratten.

Publicerat i Skriver om ditt och datt | Kommentarer inaktiverade för Barnskratt och begravning